Universitetens expansion utmanar studenter och lärare
De senaste 20 åren har antalet studenter vid de svenska lärosätena fördubblats – hur påverkar det kvaliteten på utbildningen? I en ny rapport undersöker tre forskare övergången från elituniversitet till massuniversitet. ”Det uppstår en väldigt pressad arbetssituation”, säger en av rapportförfattarna.
Det är Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) som har beställt rapporten ”Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning” där forskare jämfört olika lärosäten för att studera skillnader i studentunderlag, skillnader i förutsättningar för undervisning och slutligen hur det påverkar utbildningens kvalitet.
På 1950-talet fanns det ungefär 1 200 lärare och 12 000 studenter vid svenska högskolor – 2013 har antalet ökat kraftigt till 31 000 lärare och 350 000 studenter. Det innebär inte enbart ett ökat antal studerande, utan även en större bredd.
– Studentpopulationen har förändrats. Den är större och mer heterogen. Heterogeniteten slår igenom tydligare vid de yngre lärosätena som har studenter med ett lägre genomsnittligt meritvärde och som i högre utsträckning kommer från hem med lägre studievana och därmed är mindre marinerade i akademiska normer, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, som är en av rapportförfattarna.
Antagningspoängen baseras på gymnasiebetyg och är, till flera av programmen som studerats, förhållandevis höga. De skiljer sig också kraftigt mellan de olika lärosätena. Universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg är i topp över de lärosäten som har högst lägstapoäng för antagning.
Sociala skillnader förstärks
I rapporten lyfts även i hur stor omfattning studenterna vid ett lärosäte har högskoleutbildade föräldrar. Kungliga Tekniska Högskolan, Försvarshögskolan och Lunds universitet är de lärosäten med störst andel studenter med högskoleutbildade föräldrar, mellan 70 och 80 procent. Lägst andel studenter från hemmiljöer med högskoleutbildade föräldrar finns vid högskolorna i Trollhättan, Gävle och Halmstad.
Rapportens författare ser ett mönster där studenter med lägre gymnasiebetyg och en studieovan hemmiljö finns på yngre och regionala lärosäten, medan studenter med höga gymnasiebetyg och högskoleutbildade föräldrar söker sig till äldre och mer etablerade lärosäten.
– De sociala skillnaderna som finns i utgångsläget förstärks under resans gång, snarare än att systemet försöker jämna ut dem. Vi riktar resurserna mot de lärosäten där de privilegierade och gynnade redan finns, säger Brommesson.
”Sluta låtsas”
Den tid som universitets- och högskolelärare kan lägga på forskning skiljer sig också åt mellan olika lärosäten, men rapportförfattarna tycker sig inte kunna se något mönster i vilka lärosäten det handlar om. Mängden producerad forskning korrelerar med de resurser som tillförs, vilket innebär att det inte går att se några fördelar med att centrera forskning till större och äldre universitet.
Douglas Brommesson tror att det behöver ske en förändring i synen på lärosätenas förutsättningar.
– Vi jämför ofta våra lärosäten som om de startar från samma punkt, som att deras förutsättningar är desamma. Vi behöver fundera på om vi kan förändra så att lärosätena blir mer jämförbara och om vi, när vi inte kan det, kan sluta låtsas att de startar på samma punkt, utan ta de skilda förutsättningarna i beaktande.
Rapporten pekar på att personer med en mer bildad bakgrund i hög utsträckning söker dig till samma lärosäten – skapar inte det en uppdelning i elituniversitet och massuniversitet?
– Det finns en risk att det blir så när de som kommer från de mindre studievana hemmen hamnar på yngre regionala universitet och dessa universitet samtidigt får mindre forskningsresurser. Lärarna möter en studentpopulation som är mindre förberedd för högre studier samtidigt som lärarna får sämre möjlighet att upprätthålla deras förutsättningar att erbjuda forskningsanknuten undervisning.
I detta uppstår en orättvisa, enligt Douglas Brommesson.
– Det är inte på grund av ett eget val man växer upp i ett studieovant sammanhang. Dessa studenter kommer till ett universitet och vill ha en utbildning av god kvalité, och med god kvalité tänker vi att utbildningen ska vara forskningsbaserad och forskningsintegrerad. Varför ska den studentgruppen få en sämre utbildning?
En allt mer pressad arbetssituation
Studierektorer vid flera olika lärosäten har intervjuats. I de intervjuerna framkommer det att lärare med pedagogiskt utmanande studenter inte kompenseras för det merarbete det kan innebära.
– Många lärare på yngre och mer regionalt baserade lärosäten kompenserar sämre förutsättningar med att arbeta på fritiden eller genom att använda sin forskningstid till undervisning, säger Brommesson.
Han beskriver den arbetssituation som uppstår när lärare måste kompensera för sämre förutsättningar på sin fritid som ”väldigt pressad”.
– Det är många som oberoende av varandra vittnar om att man arbetar under pressade villkor och att de villkoren har blivit allt mer pressade. Där står vi inför en stor utmaning och det gäller att se att förutsättningarna ser olika ut runt om i landet.
{{toplink}}
Så ska nya gd:n ta Arbetsförmedlingen ”från bidragssluss till jobbmaskin”
Efter kritiken – program för fler myndigheter utanför Stockholm föll platt
