Regeringen: Staten ska dela risk för ny kärnkraft

Det räcker inte med särskilda kreditgarantier för kärnkraften, där staten delar risken för lånen med bolagen. Staten ska ta ett ännu större ansvar för att Sverige ska få ny kärnkraft på plats. ”Det är otroligt viktigt med garantierna, men det kommer inte att räcka", säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

På torsdagen beslutade regeringen att ge Riksgälden i uppdrag att gå vidare med de 400 miljarder kronor som ska ställas ut i statliga kreditgarantier, särskilt avsatta för ny kärnkraft.

Men vid en pressträff på eftermiddagen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att kreditgarantierna inte kommer räcka för att ny kärnkraft ska bli verklighet.

Därför ska regeringen så snabbt som möjligt ge en utredare i uppdrag att ta fram en riskdelnings- och finansieringsmodell, det vill säga hur staten ska dela risken med kärnkraftsbolagen.

– Vad vi ser från andra länder för att få det här på plats är att staten behöver finnas med och ta en ekonomiskt aktiv roll. Det finns många risker med den här typen av mycket, mycket stora och omfattande investeringar. Produktionsrisker, marknadsrisker och politiska risker, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) vid pressträffen och fortsätter: 

– Nu ska vi skyndsamt utreda vilken form av riskdelningsmodell som Sverige ska ha. Vad passar bäst i Sverige.

Vare sig Elisabeth Svantesson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) eller Tobias Andersson (SD) gav något rakt svar på frågan om hur mycket det kan komma att kosta.

– För skattebetalarna, företagare och hushåll, ska det här vara nivåer som är så rimliga som möjliga. Vår poäng är att vi ser det här som infrastruktur, för att Sverige ska växa och omställningen bli av, då kommer det att krävas ett statligt åtagande på något vis, framför allt då när det gäller risken, säger Elisabeth Svantesson.

Snabbutredning på departementet

Vem som ska utreda frågan meddelade inte regeringen vid pressträffen. Utredningen, som kommer att ske i form av en så kallad bokstavsutredning på finansdepartementet, ska tillsättas ”så snabbt som möjligt”.

– Det är en stor och viktig fråga. Får vi inte det här på plats ser vi inte att vi kommer få investeringar på plats, säger Svantesson som betonar att utredningen ska gå snabbt, men genomföras gediget och grundligt.

Utredningen ska samordnas med arbetet på EU-nivå med en elmarknadsreform, enligt det underlag som regeringen presenterade vid pressträffen.

{{toplink}}

Något detaljerat direktiv till utredaren finns ännu inte klart, men elmarknadsreglerna som är på gång i EU kommer att begränsa medlemsländernas möjligheter att välja stödmodeller på intäktssidan till så kallade CfD:s. Bland dem som är möjliga kan nämnas:

  • Att endast ge en garantintäkt, men det bedöms enligt Altingets källor som helt orealistiskt i Sverige på grund av de låga elpriserna.
  • Att dela upp bygg- och driftsgarantikostnaderna. Där läggs byggkostnaden ovanpå det överenskomna garantipriset. 
  • Att använda sig av ett skatteundantag, och därmed potentiellt runda begränsningen i EU:s elmarknadsregler.

– Intäkterna måste garanteras på något sätt. Speciellt i Sverige eftersom intäkterna från elpriserna kan vara ganska låga, säger en väl insatt regeringskälla.

{{toplink}}

Ytterligare en utnämning väntar inom regeringens arbete med kärnkraften, det är en nationell kärnkraftssamordnare. Samordnaren och riskdelningsmodellen är två delar i regeringens färdplan för kärnkraften, två övriga delar är att två nya reaktorer ska vara på plats senast år 2035 och till år 2045 ska det ske en ”massiv utbyggnad av kärnkraft”.

Beslutskedja: Finansiering och riskdelning vid investeringar i nya kärnkraftsreaktorer

16/11
2023
16/11
2023
21/12
2023
15/1
2024
28/2
2024
12/8
2024
12/8
2024
12/8
2024
15/8
2024
3/12
2024

Forrige artikel V vill se extra ändringsbudget för regionerna V vill se extra ändringsbudget för regionerna Næste artikel Skatteverkets expert vill vässa verktygen mot kriminella – ”Vi har munkavel” Skatteverkets expert vill vässa verktygen mot kriminella – ”Vi har munkavel”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.