Skatteverkets expert vill vässa verktygen mot kriminella – ”Vi har munkavel”

Sex av sju center mot arbetslivskriminalitet är nu invigda, men för resultat krävs lättnader i sekretessen, säger Nina Blomkvist på Skatteverket. ”Vi har stora krav och höga förväntningar på oss, men vi har i dagsläget inte rätt förutsättningar”, säger hon.

I och med tisdagens invigning av ett center mot arbetslivskriminalitet (AKC) i Stockholm, så återstår nu bara det i Malmö som ska invigas den 1 december. Med sammanlagt sju regionala AKC ska kampen mot arbetslivskriminalitet intensifieras.

– Vi behöver sekretesslättnader, och vi har väntat väldigt länge. Förra regeringen hade en utredning och den nya regeringen har tillsatt ännu en, där man ska se över informationsbiten, säger Skatteverkets nationella samordnare mot arbetslivskriminalitet Nina Blomkvist till Altinget.

– Vi har stora krav och höga förväntningar på oss, men vi har i dagsläget inte rätt förutsättningar, fortsätter hon.

Samverkan ska ge effektivitet

AKC ska vara en sorts regionala nav i kampen mot arbetslivskriminalitet, utifrån ett regeringsuppdrag från förra året. Personal från nio myndigheter delar kontor med varandra. Det gäller till exempel Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Tillsammans ska de planera och genomföra kontroller, och enligt pressmeddelandet ska tillsyn främst ske där riskerna är störst och där den ger mest effekt.

Nyligen sade Ekobrottsmyndighetens förebyggande specialist Sara Persson till Altinget, att om hennes myndighet bara jobbade utifrån var de största pengarna finns så skulle de jobba med momsbedrägerier och skattebrott, som oregistrerad arbetskraft.

{{toplink}}

En av AKC:s invigningstalare var jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L). Hon ser frågan om vad som ger mest effekt som tudelad.

– Det finns olika sätt att se på vad som är mest samhällsskadligt. En del handlar om var det försvinner mest pengar, en annan del är de verksamheter där vi ser hur kriminella aktörer kan påverka hela den svenska samhällsstrukturen och myndighetsbeslut. Det kan ha skadliga effekter på samhället som inte enbart går att mäta i kronor och ören, säger Paulina Brandberg till Altinget.

– Det vi ser är att vi har kriminella individer som infiltrerar det svenska samhället, både vad det gäller företag och myndigheter. Det gör att vi måste hitta sätt att se till så att vi inte får fel personer på de här viktiga positionerna, fortsätter hon.

Nyligen fick Södertälje kommun bakläxa av JO efter att de, utan stöd i lag, gjort bakgrundskontroller av sina anställda.

{{toplink}}

Paulina Brandberg ville under tisdagen inte närmare gå in på om regeringen kan tänka sig att skapa ett lagutrymme för bakgrundskontroller.

– Jag har tagit del av det som hänt i Södertälje och det får vi följa noga. Vi kommer titta på alla möjliga sätt att förhindra att människor kommer in på fel position, säger Paulina Brandberg.

Men när statsminister Ulf Kristersson (M) talade vid SKR:s kongress i Helsingborg under onsdagen, gav han följande besked:

– Det är klart man ska ha rätt att göra bakgrundskontroller. Då kommer vi ändra lagen så att man har rätt att göra sådana kontroller. Vi kommer nu snart tillsätta en utredning som tittar på hur kommunerna ska få laglig rätt att säkra att de man anställer också bör vara anställda i kommunal verksamhet.

{{toplink}}

Dela uppgifter mellan myndigheter

När Nina Blomkvist får frågan om de behöver starkare muskler rent juridiskt när det gäller bakgrundskontroller, så svarar hon att de framför allt behöver möjligheten att kunna dela uppgifter med varandra.

– När vi på Skatteverket ser att en annan myndighet behöver information, och vi har uppgiften, så får vi inte dela den av sekretesskäl. Det är det största problemet, säger Blomkvist.

Hon tillägger att det också handlar om urvalet när det gäller vilka företag de ser risker hos, eller vem de ska välja att uppsöka.  

– Vi kan i dagsläget inte dela sådana uppgifter till AKC. Vi har munkavel. Men där behöver vi kunna vara med och bidra, säger Nina Blomkvist.

Beslutskedja: Förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter

21/10
2023
21/10
2023
16/11
2023
2/9
2024
28/2
2025

Forrige artikel Regeringen: Staten ska dela risk för ny kärnkraft Regeringen: Staten ska dela risk för ny kärnkraft Næste artikel Fritzon toppar Socialdemokraternas EU-lista – Danielsson tvåa Fritzon toppar Socialdemokraternas EU-lista – Danielsson tvåa
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.