Regeringen väljer starkare ord om klimatet än försvarsberedningen

”Ett existentiellt hot mot mänskligheten.” Så beskrivs klimatförändringarna i regeringens nya nationella säkerhetsstrategin. Men när Miljöpartiets Emma Berginger (MP) försökte få igenom motsvarande skrivning i försvarsberedningens rapporter – då tog det stopp.

”På längre sikt utgör klimatförändringarna ett existentiellt hot mot mänskligheten.” Så står det i den nya nationella säkerhetsstrategin, som regeringen beslutade om i somras, en strategi som ska ta över efter den förra från år 2017.

I strategin betonar regeringen vikten av att motverka klimatförändringarna samt betydelsen av klimatanpassning i arbetet med att stärka den nationella säkerheten.

Emma Berginger, MP:s försvarspolitiska talesperson, är ambivalent inför regeringens formuleringar i strategin.

– Det är bra att nationella säkerhetsrådet har beaktat klimatfrågan. Framför allt att de är tydliga om att klimatförändringarna innebär ett existentiellt hot, säger hon till Altinget.

Men hon tillägger att det samtidigt är ”konstigt”.

– Regeringens skrivningar om ett existentiellt hot hänger inte ihop med regeringens åtgärder. Det finns någon skrivning om att minska utsläppen, men inga åtgärder kopplade till det. Det återstår att se om det bara är fina ord på papper, fortsätter hon.

”Mycket diskussion”

Den nationella säkerhetsstrategin lämnas till riksdagen i form av en skrivelse, inte en proposition. Det innebär att riksdagen kommer att debattera den under hösten, men det är inte möjligt att rösta igenom några förändringar.

Emma Berginger försökte förgäves få igenom motsvarande skrivningar om klimathotet i den parlamentariska försvarsberedningen: Dels i delrapporten förra året om det säkerhetspolitiska läget, dels i den slutrapport som lämnades till försvarsminister Pål Jonson (M) i våras.

– Det är väldigt svårt att få igenom den typ av texter som beskriver klimatförändringarna som ett existentiellt hot, det blev mycket diskussion kring den typen av begrepp. Jag antar att man är rädd att det ska bedömas som allt för alarmistiskt, säger hon.

”Klimatförändringar utgör ett hot i sig och ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter”, står det i delrapporten från 2023.

Enligt Miljöpartiets yttrande i slutrapporten så får både frågor kring klimatanpassningen av Sveriges försvar för lite utrymme och även försvarets förmåga att möta hot som naturkatastrofer och miljöförstöring. Detta trots att försvarsberedningen i sin delrapport året innan konstaterat att klimatförändringarna är ett allvarligt hot som påverkar Försvarsmaktens uppbyggnad.

SD: ”Vi tittar här och nu”

Men SD:s Lars Wistedt, ledamot i försvarsberedningen och i riksdagens försvarsutskott, framhåller att det är skillnad på perspektiven i regeringens säkerhetsstrategi och i försvarsberedningens rapport.

– De väger in lite andra saker, har ett annat fokus. Vi i försvarsberedningen har tittat här och nu, framför allt på de närmaste fem åren. Tyngdpunkten är nu och till 2030. Då är det mest existentiella hotet Ryssland. Det andra är mer ett globalt hot och inget som försvarsberedningen kan göra så mycket åt. Det är andra utskotts uppgift, säger han till Altinget och syftar på klimatfrågan.

MP:s kritik om att slutsatsen i försvarsberedningens delrapport, om att klimatförändringarna är ett hot som påverkar Försvarsmaktens uppbyggnad, inte gjorde något avtryck i slutrapporten, den avfärdar Lars Wistedt.

– Det primära nu är att få det militära försvaret på fötter, inte att forska på om stridsvagnar ska gå på el, säger han.

Existentiellt hot eller ej?

Han vill däremot inte ge något svar på hur han ser på regeringens ordval i den nationella säkerhetsstrategin, om det är korrekt att beskriva klimatförändringarna som ett existentiellt hot mot mänskligheten.

– Det är något vi kommer att titta igenom under hösten, säger han.

Sista dagen för partierna att lämna följdmotioner på skrivelsen med strategin är den 25 september. Något datum för riksdagsdebatten är ännu inte satt. 

Forrige artikel Slottner: Åtskruvat bredbandsstöd rationellt och rättvist Slottner: Åtskruvat bredbandsstöd rationellt och rättvist Næste artikel Tung remisskritik mot inlåsning på Sis-hem Tung remisskritik mot inlåsning på Sis-hem
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.