Tung remisskritik mot inlåsning på Sis-hem

Förslaget att kunna låsa in barn och ungdomar i sina rum på Sis-hem får hård kritik av flera remissinstanser. ”Förslaget står helt i strid med de rekommendationer som Sverige har fått av bland andra FN:s tortyrkommitté”, säger Charlotte Palmstierna, ställföreträdande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

Förslagen från departementsskrivelsen om avskiljning vid dygnsvilan innebär att barn och unga som vårdas med stöd av LVU på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och barn och unga som avtjänar sluten ungdomsvård ska kunna låsas in och avskiljas från andra under maximalt nio timmar nattetid. Syftet är att förhindra rymningar och för att minska risken för att unga använder hot och våld som metod för att lösa konflikter. 

– Regeringen har kontinuerligt jobbat med att öka tryggheten och säkerheten för barn och unga samt personal på Sis. För att kunna säkerställa att hot och våld inte förekommer är möjligheten att kunna besluta om att låsa dörrarna nattetid en helt nödvändig åtgärd, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) i ett pressmeddelande när hon tog emot departementsskrivelsen i maj. 

”Anmärkningsvärt”

Men remissinstanserna är inte imponerade. Institutet för mänskliga rättigheter anser att inlåsningen strider mot barnens rättigheter och pekar på att Sverige tidigare har fått kritik från olika granskningskommittéer, däribland barnrättskommittén. Syftet med granskningarna är att förbättra de mänskliga rättigheterna i FN:s medlemsländer. Sverige har fått rekommenderade åtgärder vid tidigare granskningar. Ställföreträdande direktören Charlotte Palmstierna säger att om förslagen i utredningen genomförs så kommer institutet att lyfta frågan i den granskning av Sverige som ska göras nästa år. 

– Det är ju anmärkningsvärt att Sverige får rekommendationer och att förslagen sedan går i helt motsatt riktning. Isoleringen som sådan kan ha mycket allvarliga konsekvenser för det drabbade barnets hälsa och utveckling. Det konstaterar ju utredningen också, men ändå läggs förslaget fram. 

Socialstyrelsen instämmer i kritiken i sitt remissvar. 

”Tvångsåtgärder av den typ som föreslås riskerar dock att strida mot artikel 37 i barnkonventionen, punkt b och c, av vilka framgår att frihetsberövande endast ska användas som sista utväg och för kortast lämpliga tid, samt att varje frihetsberövat barn ska behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder”, skriver de och hänvisar också till rekommendationen från FN:s barnrättskommitté, som vill se ”lagstiftningsåtgärder för att uttryckligen förbjuda användningen av bland annat isolering och avskiljning av barn i alternativa omvårdnadsmiljöer”.

Går för fort

Även Rädda Barnen, Ecpat, Barnombudsmannen och Malmö universitet avstyrker utredningens förslag. 

”Det är också anmärkningsvärt att lagstiftningsprocessen är så hastig när det är fråga om tvångsåtgärder som gäller barn och unga. Det ökar risken att lagstiftningen blir otydlig och att dess tillämpning och konsekvenser inte utreds i tillräcklig utsträckning”, står det i universitetets remissvar. Lagstiftningen är tänkt att börja gälla den 1 december.

2018 begränsades möjligheten till avskiljning från ett dygn till fyra timmar utifrån FN-kritiken. Förslaget nu är nio timmar. 

– Det är en kraftig ökning av hur lång tid som barn och unga får vara avskilda och inlåsta på sina rum. Det här är definitivt en tillbakagång, säger Charlotte Palmstierna.

Beslutskedja: Avskildhet vid dygnsvilan

8/5
2024
31/7
2024
21/8
2024

Forrige artikel Regeringen väljer starkare ord om klimatet än försvarsberedningen Regeringen väljer starkare ord om klimatet än försvarsberedningen Næste artikel Boot Camp ska hårdträna svenskar för en EU-karriär Boot Camp ska hårdträna svenskar för en EU-karriär
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.