Remisskritiken mot Wigzells förslag om ny äldreomsorgslag
Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzells utredning stöter på patrull när långtifrån alla remissinstanser håller med om att en ny äldreomsorgslag är nödvändig.
I går var sista datum för inlämning av svar på remissen Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer, alltså på Olivia Wigzells utredning En äldreomsorgslag, som överlämnades till den förra regeringen tidigare i år.
Syftet med att ta fram en ny lag har bland annat varit att tydliggöra vad äldreomsorgen ska göra i lag, utöver vad som redan står i socialtjänstlagen. Man har också velat reglera sådant som styrning, personal och informationskrav tydligare. Bland Wigzells förslag märktes bland annat förslaget om att slopa rollen som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för att i stället införa rollerna Kvalitetsansvarig för omvårdnad samt Kvalitetsansvarig för rehabilitering.
Många ser brister
Utredningens olika förslag stöter emellertid på patrull hos många remissinstanser. I synnerhet de kommuner som har svarat är negativa till flera delar av utredningen.
Vadstena kommun ser flera brister och menar även att den korta tid som frågan utretts i sig förtjänar kritik:
”Vi är väldigt kritiska till det extremt korta tidsspannet, att tillsätta en utredning i slutet av år 2020 och sedan mena att den ska mynna ut i ett nytt lagförslag som ska börja gälla tre år senare anser vi är orimligt med tanke på lagens dignitet.”
Ny lag får bara symbolvärde
Flera kommuner delar heller inte uppfattningen att en ny äldreomsorgslag är nödvändig. Ale kommun påtalar att ”flera av de stora förändringarna som utredningen föreslår” redan finns i befintlig lagstiftning och skriver vidare att:
”I stället för att ställa äldreomsorgen mot delar av socialtjänsten bör det betonas att socialtjänstens uppgift är att finnas till hands för människor under alla skeden i livet. Såväl för att ge stöd i det dagliga livet vid nedsatt funktionsförmåga som vid sociala problem eller missbruk. En uppdelning på olika lagar torde inte främja detta.”
Kommunen konstaterar vidare att den föreslagna lagen i praktiken riskerar att få ”bara ett symbolvärde”. Ale kommun avstyrker förslaget och det gör till exempel också Göteborgs stad och Uppsala kommun. Halmstad kommun och Kiruna kommun är vänligare sinnade till analyserna i utredningen, men anser liksom Ale att en ny lag bara ger kommunerna ytterligare en ramlag att tolka och förordar i stället att äldreomsorgen förtydligas i Socialtjänstlagen.
Kostnadsfrågan lämnades outredd
Halmstad oroar sig också, likt i flera andra svarande kommuner, för att förslagen ska resultera i ökade kostnader, något som det inte finns ett tydligt svar på, vilket också Burlövs kommun är bland flera att kritisera.
Detta påtalar även Ekonomistyrningsverket, som i sitt remissvar har tittat enbart på dylika dimensioner. Myndigheten skriver att Wigzell inte har utrett ”hur kommuner av olika storlek kan komma att påverkas vad gäller behov av kompetens och kostnader” – trots att utredningen uppdragits att titta på konsekvenser av detta slag.
Detaljstyre kontra självstyre
När det gäller förslaget om att slopa rollen som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) till förmån för två nya ansvarsroller så möter även detta mycket kritik. Flera av kommunerna ser förslaget ett detaljstyre som urholkar kommunernas möjlighet att planera och deras självstyre, men även andra aktörer ser brister i utredningens tilltänkta upplägg.
Alla är emellertid inte negativa. Pensionärernas Riksorganisation PRO tackar i sitt remissvar utredningen och tillstyrker förslaget om en ny äldreomsorgslag ”i sin helhet”.
Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ger också sitt stöd till flera delar av utredningen, men påminner om att om ambitionerna i utredningen ska bli verklighet ”kommer det att krävas resursförstärkningar, såväl ekonomiska, personella som andra”.