Replik: Förhåll er till fakta, Svenskt Näringsliv
Svenskt näringsliv menar att Skolinspektionen inte klarar att motverka förekomsten av svaga skolor. Men Svenskt Näringslivs Anders Morin och Gustav Blix beskrivning av vårt arbete är missvisande och innehåller ogrundade påståenden, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.
Det stämmer inte som artikeln antyder att Skolinspektionen i ett internationellt perspektiv skulle vara mindre ”tuff” eller ha mindre skarpa verktyg. Det är enligt våra erfarenheter från internationellt inspektionssamarbete tvärtom. Sverige sticker ut med flera möjligheter till rättsverkande ingripanden mot skolor med stora brister, vilket de flesta inspektioner i Europa inte har.
Ogrundat resonemang
Det är oklart vad debattörerna anser vara en svag skola. Oavsett om det är svaga kunskapsresultat eller svagt ansvarstagande som avses, är resonemanget är ogrundat.
Skolinspektionen har ett stort fokus på att inspektera skolor med svaga kunskapsresultat och skolor med svagheter i sin undervisning eller i sitt kvalitetsarbete. Vi har en riskmodell som gör att just dessa skolor får inspektion. Vår uppföljning pekar också på att huvudmän, efter vår granskning, förbättrar skolorna genom att exempelvis tillsätta fler behöriga lärare och ge högre kvalitet i sin undervisning
Svenskt Näringsliv skriver att Skolinspektionen inte anses ha agerat tillräckligt kraftfullt mot skolor som har allvarliga brister. Vi har utifrån vår lagstiftning ett omfattande arbete med att ingripa vid stora brister. Vi använder aktivt våra sanktioner och har ingripit med våra skarpaste verktyg och bland annat återkallat tillståndet för 58 skolor. Bristerna har då handlat om undervisningen, verksamheten och ansvarstagande från skolornas ägare och ledning.
Vi har över åren även lagt hundratals viten och förelägganden för att vara pådrivande. Att vi inte skulle agera kraftfullt stämmer därför inte.
En helt annan förvaltningsmodell
Av debattartikeln framstår det som att vi borde säkra att kunskapsresultat höjts efter granskning. Självklart vill vi bidra till att kunskapsresultat förbättras. Men förenklade mått på vilka betygsresultat, som exempelvis kan godtas efter inspektion, är inte lämpligt. Skolframgång är enligt forskning en komplex företeelse och rättsligt finns inte någon vägledning. Betygssystemet och de nationella proven är inte heller konstruerade för jämförelser över tid, vare sig nationellt eller på skolnivå.
Svenskt Näringsliv förespråkar att samlade betyg sätts på skolor. För detta finns inte något lagstöd och flera olösta frågor finns exempelvis om hur länge ett sådant betyg skulle gälla. Samlade betyg kräver också att man regelbundet är på alla skolor, så kallad frekvensinspektion. Men Skolinspektionen arbetar riskbaserat utifrån vår instruktion.
Man måste också komma ihåg att inspektioner i Europa generellt inte har tillsyn, det vill säga kontroll att lagen följs. De kan mer beskrivas som utvärderande institutioner med betygssättande uppdrag. Gradering av skolor är dock inte idén bakom nuvarande svensk skolinspektion. Det är kopplingen till lagen som gör att den svenska inspektionen har rättsliga befogenheter, till exempel att stänga skolor. Detta finns inte hos Ofsted i England. Vi har således en helt annan förvaltningsmodell i Sverige. Det går, vilket även Ramböll påpekade, inte att enkelt kopiera andra länders modeller. Vi hoppas att dessa fakta förtydligar hur Skolinspektionen arbetar och vilka förhållanden som styr vårt arbete.
Den sociala ekonomin kan lösa Sveriges största samhällsutmaningar
Betydande risker även i nya förslaget till demokrativillkor
