Replik: ”Ulla Hamilton är inte trovärdig”
I ett skolsystem som styrs utifrån marknadsprinciper kan inte lärare ha hög status. Det skriver Linnea Lindquist, skoldebattör, i en replik på Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.
{{toplink}}
Jag håller med Ulla Hamilton om att bristen på lärare är ett stort problem. Lärarbristen får konsekvensen att eleverna inte får den undervisning de enligt lag har rätt till Men det jag inte håller med om är de förslag på lösningar som Ulla Hamilton för fram.
Lärare har blivit servicepersonal
För att förstå varför vi har lärarbrist räcker det att lyssna på Andreas Schleicher, chef för OECD:s utbildningskontor, som redan 2019 i Dagens Nyheter menade att lärare ses litet som servicepersonal i Sverige. Han fortsätter sitt resonemang med att det hade också blivit allt svårare att rekrytera behöriga lärare vilket beror på att det har skett en devalvering av lärarrollen. I ett skolsystem som styrs utifrån marknadsprinciper kan inte lärare ha hög status. Det handlar inte om friskolor, utan det är lagstiftningens konstruktion som har bidragit till att devalvera lärarrollen i Sverige.
Jag vill påstå att ingen studerar till lärare för att arbeta som servicepersonal. Lärare blir man för att man vill utbilda kommande generationer. Lärares undervisningstid har ökat med 10 procent sedan ”usken”, undervisningsskyldigheten togs bort. Svensk skola är en av de mest avreglerade i världen och det får direkta konsekvenser för lärares arbetsmiljö och förutsättningar att utföra sitt uppdrag. I dag kan en skolklass vara hur stor som helst. Lägg därtill att undervisningstid och planeringstid inte är reglerade i faktiska siffror.
Reglera lärarrollen
Jag håller med Ulla Hamilton om att läraryrkets status måste höjas och det gör vi endast genom att reglera vad det innebär att vara lärare. Det betyder att vi behöver reglera i faktiska siffror hur mycket undervisningstid lärare ska ha, hur stora klasserna ska vara och hur många klasser/kurser lärare ska ansvara för. Vi måste reglera tillgången till tryckt läromedel i alla ämnen, tillgång till specialsalar samt tillgång till skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie.
Om vi reglerar vad en lärarroll innebär och vad en skola är kommer fler att studera till lärare, som både är det roligaste och finaste yrke man kan ha. Lärarkåren har slitits isär i och med införandet av karriärtjänster och statliga lönetillägg. Jag menar att karriärtjänsterna måste avvecklas och lönetilläggen bli generella och en del av alla lärares grundlön. Lärar och skolledarfacken som snart går samman i Sveriges lärare och Sveriges skolledare måste sätta hårt mot hårt gentemot SKR och kräva avtal med siffror i nästa avtalsrörelse. Vi måste reglera skolan om vi menar allvar med att läraryrket är ett samhällsbärande yrke.
Reformer avfärdas
Ulla Hamilton menar att vi inte har pratat om lärarbristen under valrörelsen och hon insinuerar att det skulle vara med medveten strategi samtidigt som det är högst oklart vad Ulla Hamilton egentligen menar med det påståendet. Det stämmer att det förekommit förenklingar och smutskastning i valrörelsen och det är Ulla Hamiltons parti, Moderaterna som stått för det, ackompanjerat av lobbyister som har betalt för att försvara enskilda huvudmäns ekonomiska intressen.
Ulla Hamilton är inte trovärdig i sin påstådda oro för lärarbristen när alla reformer som syftar till att höja läraryrkets status och komma till rätta med lärarbristen avfärdas av Friskolornas riksförbund.
Tidigare statssekreterare: Därför behöver Sverige ett lobbyistregister
”Järnvägskostymen är alltför liten och sliten”
