Riksbanken höjer räntan – nya lagen har inte påverkat beslutet
(Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Erik Thedéen och Riksbanken höjer räntan för att försöka dämpa inflationen. De realekonomiska hänsyn som myndigheten ska ta enligt den nya riksbankslagen har inte påverkat beslutet, säger han till Altinget.
Riksbankens direktion har fattat sitt första penningpolitiska beslut för året. Sedan det förra har två större förändringar ägt rum. Den 1 januari tillträdde Erik Thedéen som riksbankschef och då trädde också den nya riksbankslagen ikraft. I den slås fast att Riksbanken också ska ta realekonomiska hänsyn i sina penningpolitiska beslut.
Men beslutet, att höja räntan med 0,5 procentenheter till 3,00 procent, har inte påverkats av den nya lagen säger Thedéen till Altinget.
– Det tycker jag inte att det har gjort. Det fanns delvis i den förra lagen också. Vi menar att i dag är det bästa för realekonomin att vi får ner inflationen till två procent. Det är helt avgörande. Det finns i den meningen ingen målkonflikt. Lyckas vi med detta blir det bättre för realekonomin än om vi inte lyckas med det.
Påverkar framöver
Däremot kommer andra delar av lagen påverka myndighetens arbete framöver.
– Bland annat uppdelningen mellan finansiell stabilitet och penningpolitik. Det kommer synas i framtiden hur vi motiverar olika åtgärder men det har inte varit aktuellt i det här beslutet. För det här handlar bara om penningpolitiken, säger Thedéen.
Fler höjningar att vänta
Den nya räntan börjar gälla den 15 februari. Men enligt Riksbankens nya prognos är ännu en höjning aktuell vid nästa beslut i april. En annan nyhet är att Riksbanken kommer att börja sälja av den hög av statspapper som är värd mer än 300 miljarder kronor. Köpen av dessa ökade kraftigt i samband med pandemin. Men nu ska papper till ett värde av 3,5 miljarder kronor säljas varje månad, med start i april (med undantag för två sommarmånader).
Tillsammans med andra åtgärder bedöms det ”bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen.”.
Kritik
Men det är inte alla som hoppar högt av det nya räntebeskedet, tvärtom. Bland kritikerna finns till exempel både LO och Svenskt Näringsliv.
”Mycket olyckligt besked från Riksbanken. En styrränta på 3,0 riskerar att knäcka ekonomin för de redan pressade hushållen, dra oss ned i djupare lågkonjunktur och högre arbetslöshet. Utan någon märkbar effekt på inflation. Det var nog redan!”, skriver LO:s chefsekonom Laura Hartman på Twitter.
Och inför räntebeskedet skrev Svenskt Näringslivs chefsekonom en debattartikel i Svenska dagbladet att:
”Det finns goda skäl för Riksbanken att avvakta med ytterligare räntehöjningar och undvika att åsamka hushåll och företag skada i onödan”.
Regeringen följer utvecklingen
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) vill inte recensera Riksbankens beslut. Men han kommentar det generella läget.
– Det är klart att vi är i ett läge där det är oklart hur väl hushåll och företag står emot högre räntor. Och de högre räntorna bottnar ju i den höga inflationen så det är klart att det är ett läge där vi noga behöver följa hela den ekonomiska utvecklingen, säger han till Altinget.
{{toplink}}
Zelenskyj ber Europa om vingar – men EU:s ledare dröjer med svar
Ny GD på Finansinspektionen – vill inte kommentera amorteringskrav
