Riksdagspartierna eniga: Långsiktig finansiering hellre än projektbidrag

Riksdagspartierna vill se ett starkare grundstöd till civilsamhällesorganisationer för att motverka kortsiktighet och projektfinansiering. ”Men samtidigt med detta ser vi en vilja till ökad kontroll, och de bilderna går inte riktigt ihop, tycker jag”, säger Patrik Schröder, Fremias samordnare för civilsamhälle.

Rapporten med enkäten publiceras i dag, fredag. Där har de fem paraplyorganisationer som stod bakom Nystaprojektet sammanställt svar på en rad frågor om civilsamhällespolitiken som de åtta riksdagspartierna har fått. 

– Om man tittar på partiernas principprogram och högtidsdokument, så finns det ett grundmurat förtroende för civilsamhället. När man sedan ska konkretisera, så är det mycket som är positivt – men det blir inte alltid politik av det, säger Patrik Schröder till Altinget.

Frågebatteri

Frågorna bygger på de rekommendationer som Nysta, Nystart för civilsamhället, antog i början av förra sommaren. De fem är Fremia, Forum, Famna, Giva Sverige och Civos. Frågorna rör ämnen som ideellt engagemang, demokrati, digitalisering och finansiering.

– Jag är förvånad över det enhälliga stödet gällande grundfinansieringen av organisationerna. Det är inte den utveckling som vi har sett i kanske 35 år när det har gått mot mer och mer projektbidrag, säger Patrik Schröder.

Tydligaste nej:et får ni på frågan om kommersiella aktörer ska få avdragsrätt för gåvor. Förvånar det dig, med tanke på hur delar av näringslivet har mobiliserat för att hjälpa till i samband med Rysslands krig mot Ukraina?

– Egentligen inte. Det är en relativt ny frågeställning som inte är genomarbetad och det har väl heller inte funnits något omfattande påverkansarbete kring frågan. Den skär också rakt in i grundläggande ideologiska skillnader för partierna.

Borde civilsamhället jobba mer med alternativa finansieringsmodeller?

– Jag tror att vi behöver hitta fler finansieringar. Det går inte att luta sig mot statlig finansiering, men man ska samtidigt komma ihåg att det heller inte är så det ser ut i dag.

Övriga reflektioner?

– Jag blev glad över att det finns ett så stort stöd för att stärka grundlagen, och jag hade inte riktigt koll på att stödet är så stort. Även detta med stödet för grundfinansieringen tycker jag både var överraskande och bra.

– Sedan kan jag berätta att vi håller på med en skrivbordsstudie, där vi ser över partiernas program, partimotioner med mera. När vi lägger den studien och den här enkäten bredvid varandra så kommer man tydligare att kunna jämföra vad partierna säger med vad de faktiskt gör, säger Patrik Schröder.

Här kommer fyra av de 15 frågorna, med riksdagspartiernas svar. Hela rapporten når du via länken. Där motiverar partierna också sina ställningstaganden.

Vill ditt parti öka stödet för kärnfinansiering och generellt stöd, snarare än projektbidrag?

Ja: C, V, S, SD, M, MP, L, KD.

Nej: -

Vet ej/inte svarat: -

 

♦ Bör en lag som reglerar IOP införas?  

Ja: M, KD, L, V

Nej: S, SD, C

Vet ej/inte svarat: MP

 

Vill ditt parti att det ska krävas minst 2/3 majoritet i två på varandra följande riksdagsbeslut med allmänna val emellan för att kunna ändra grundlagen?

Ja: C, KD, M, L, MP, S

Nej: SD

Vet ej/inget svar: V

 

Tycker ditt parti att det offentliga ska stödja civilsamhället ekonomiskt genom att finansiera en nationell engagemangsförmedling, exempelvis Volontärbyrån?

Ja: C, KD, L, MP, M, S

Nej: -

Vet ej/inget svar: SD, V

Forrige artikel Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej Næste artikel Överblick: Ex-statsminister ställer krav om Estonia och unga överger MP Överblick: Ex-statsminister ställer krav om Estonia och unga överger MP
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.