Riksrevisionen sågar Svantessons redovisning i budgeten: ”Bristfällig”

Redovisningen och motiveringarna i regeringens budgetförslag brister. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. ”Omöjligt för en utomstående att bedöma rimligheten i regeringens finanspolitik”, säger Dan Sölverud, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen har granskat de budgetförslag som regeringen lämnat under 2023, däribland den kommande statsbudgeten. Förslagen är i linje med det finanspolitiska ramverket, konstaterar myndigheten och skriver att det är ”en förutsättning för en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik”.

Samtidigt ser Riksrevisionen flera delar där regeringen kan bättra sig, inte minst när det gäller redovisningarna av sina bedömningar. 

Riksrevisionen konstaterar bland annat annat regeringen de senaste åren förändrat indikatorer för sina finanspolitiska bedömningarna.

– För att riksdagen ska kunna bedöma den finanspolitiska inriktningen och dess inverkan på ekonomin behöver redovisningen vara transparent. Förändringar av indikatorer utan motivering motverkar öppen insyn och demokratisk kontroll, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande. 

Riksrevisionen: Riskerar förtroendet

Riksrevisionen är även skeptiska till att det fortfarande saknas en motivering till det metodskifte som genomfördes 2022 för beräkningen av det strukturella sparandet. 

Det handlar om beräkningen av potentiell BNP i löpande priser som bland annat påverkar avvikelser från överskottsmålet och Riksrevisionen pekar på att metodbytet haft stora konsekvenser för tolkningen av finanspolitiken. Den nya metoden skiljer sig också från expertmyndigheterna Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverkets sätt att mäta.

Det riskerar att påverka förtroendet för den ekonomiska politiken, tror Riksrevisionen. 

– Den bristande transparensen i regeringens prognosjämförelser gör det i praktiken omöjligt för en utomstående att bedöma rimligheten i regeringens finanspolitik, säger Dan Sölverud, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen anser att regeringen behöver tydliggöra skillnaden mellan de prognoser som görs, även i de fall då skillnaderna är små.

Utgiftstakets funktion i farozonen

I budgeten för nästa år står regeringen fast vid fjolårets höjning av utgiftstaket. Ett beslut som riskerar att sätta utgiftstakets funktion ur spel, konstaterar Riksrevisionen som även tidigare kritiserat olika regeringars hantering av utgiftstaket.

– Det är anmärkningsvärt att denna brist kvarstår år efter år. Det talar för att frågan behöver bli en del av den kommande översynen av det finanspolitiska ramverket, säger riksrevisor Helena Lindberg.

I granskningen är Riksrevisionen även kritiska till att det är oklart vilka faktorer som varit styrande när regeringen avgjort nivån på utgiftstaket.

”Regeringens redovisning av vilka faktorer som varit styrande för den föreslagna nivån på utgiftstaket 2026 är därtill bristfällig”, skriver man.

Myndigheten uppmanar regeringen att ge den nya kommitté som ska se över det finanspolitiska ramverket i uppdrag att utveckla och klargöra utgiftstakets funktion. Kommittén bör enligt Riksrevisionen även se till att det etableras en ”vedertagen metod” för beräkningar av det strukturella sparandet, ett utredningsförslag som sen tidigare ligger på regeringens bord. {{toplink}}

Beslutskedja: Översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

1/12
2023
1/12
2023
14/12
2023
19/1
2024
5/4
2024
13/6
2024
27/6
2024
28/6
2024
15/11
2024

Forrige artikel Öl med Martin Melin eller fika med Svantesson? Öl med Martin Melin eller fika med Svantesson? Næste artikel Forssell (M): Svenskt utvecklingsbistånd ”ingen mänsklig rättighet” Forssell (M): Svenskt utvecklingsbistånd ”ingen mänsklig rättighet”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.