Röstade ja för ett halvår sedan – nu kritiserar KD sitt eget beslut

Strax före sommarledigheten i juni 2021 ställde sju av åtta riksdagspartier sig bakom det föreslagna rambeslutet för reduktionsplikten de kommande åren. Men efter bara ett halvår backar Kristdemokraterna. ”Det är en omsvängning, absolut” säger trafikpolitiska talespersonen Magnus Jacobsson till Altinget.

Beslutet om reduktionsplikt är en viktig pusselbit i kalkylen för hur klimatmålet för transporterna ska kunna nås till år 2030. Sju av åtta partier ställde sig i somras bakom beslutet om en inriktning mot en inblandning på 66 respektive 28 procents biodrivmedel i dieseln och bensinen till år 2030.

I debatten i kammaren sade KD:s miljöpolitiska talespersonen Kjell-Arne Ottosson:

– Kristdemokraterna anser att reduktionsplikten bör betraktas som ett av de viktigaste styrmedlen om sektorsmålet för transporter ska kunna uppnås till 2030.

Men beslutet kom också med hängslen och livrem. Kontrollstationen 2022 skulle innehålla en stor konsekvensanalys, vilken nu också är på väg.

Men trots att analysen är långt ifrån klar, så har Kristdemokraterna redan landat i att partiet inte kan stå bakom sin tidigare linje.

I ett utspel i torsdags kräver KD i stället att nuvarande reduktionspliktsnivå för diesel ska sänkas till ”EU-nivån 2030”, 14 procents inblandning, vilket motsvarar förnybartdirektivets målsättning för all förnybar energi i transportsektorn samma år.

Magnus Jacobsson är partiets trafikpolitiska talesperson.

– Det här är en omsvängning, absolut. Det kommer sig helt enkelt av att vi, när vi nu ser de effekter som beslutet lett till, säger som politiker att det här var inte riktigt det vi eftersträvade. Konsekvenserna för åkerier, lantbruk och landsbygden är för stora, säger han till Altinget.

Men det var väl därför det är en kontrollstation nu i år?

– Absolut. Och vi tycker att regeringen till viss del borde tidigarelägga denna nu. Men det har vi inte drivit på just nu. För vår del så har vi landat i att det inte blir rimligt att ligga så högt som vi gör.

Inget hinder för investerare

Samtidigt pekar Jacobsson på att utspelet inte ska ses som ett hot mot styrmedlet i sig och inte heller mot de producenter av biodrivmedel som står inför investeringsbeslut.

Men han tar även upp att partiet ser en problematik när efterfrågan ökar så kraftigt samtidigt på kontinenten.

– När man ser att hela EU går in för en sådan här förändring där inblandningen ökar generellt, så skapar man en jättemarknad för biodrivmedel. Men samtidigt finns det inte produktionsenheter.

Snarast behöver man väl förutsättningar för att starta det då?

– Ja, men i Sverige sa vi ju nej till en stor produktionsenhet, säger Jacobsson och pekar på Preemraffs tidigare ansökan som dragits tillbaka.

Reaktionen på KD:s utspel, bland annat från Preem, är att de är osäkra på om de verkligen ska investera nu?

– Ja men faller gör reduktionsplikten ju inte. Samtidigt, inom hela EU kommer det ju ske en ökning av mängden köpta biobränslen. Att Sverige går ner och lägger sig på europeisk nivå borde inte ur systemsynpunkt få så stor påverkan på hela Europa.

Men hur ska en investerare resonera nu, finns det en planeringshorisont?

– En investerare som investerar i biodrivmedel har ju inte Sverige som enda marknad, utan den har hela EU som marknad. Och att det finns en marknad, det står ju helt klart.

Inbytespremie med byte till andrahandselbilar

Samtidigt sker också en ambitionshöjning på elektrifieringsområdet i partiets politik. Dels genom att repetera budskapet om en utbruten budget för laddinfrastruktur, dels genom att ställa sig bakom det föreslagna 2035-fossilbilsförsäljningsstoppmålet på EU-nivå.

Men Kristdemokraterna lägger också fram ett nytt förslag till styrmedel för att minska exporten av elbilar.  Genom att införa en bonus på andrahandselbilar om köparen samtidigt byter in en fossilbil, hoppas partiet förhindra att elbilar exporteras, och därmed öka omställningen av fordonsflottan snabbare.

Inbytespremier brukar dock kritiseras för att de flyttar utsläppen i och med att bilar kommer att rulla vidare på annat håll. Hur ser du på den invändningen?

– Så är det, och det är en problematik och därför har vi tittat på skrotningspremier och liknande så att man också har en yttre gräns. Det är inget vi lanserar idag, men vi har tagit upp det tidigare. Men som det är i dag så är det ju redan länder som har den här formen av premier, och vi vet att vi har ett utflöde av svenska elbilar, och det blir inte bra.

Kan de övertyga M om bonus-malus?

Samtidigt tillägger Jacobsson att KD, till skillnad från tilltänkta regeringskollegorna M, står bakom bonus-malusstyrmedlet. Han hoppas att partiets förslag leder till att han kan övertyga Moderaterna.

– Bland annat genom att förändra reduktionspliktsnivåerna så att människor kan leva i hela landet, så hoppas vi att vi får röster så att vi kan bedriva en bra miljöpolitik för nyförsäljningen av bilar.

Från politiska motståndare anklagades Kristdemokraterna för att i praktiken lämna det inrikespolitiska transportmålet till år 2030 genom sitt förslag. Partiledaren Ebba Busch var tydlig med att så inte var fallet under presentationen, men Magnus Jacobsson ser svårigheter med att kunna nå målet.

– Jag tillhör väl dem, om jag ska vara helt ärlig, som undrar om vi oavsett vad vi gör kommer att kunna nå målet, eftersom vi ställt upp ett så mycket högre mål än EU. Jag tror att 2030-målet är svårt att nå, men vårt syfte med politiken är att nå upp till målet.

Syftar, säger du, men gör er politik det?

– Vi tror inte att reduktionsplikten som den var tänkt i dag hade kunnat leda till att vi når det målet, eftersom det hade fått så stora konsekvenser att medborgarna inte hade accepterat det. Vi satsar därför mer på elektrifieringen.

Beslutskedja: En tillfällig skrotningspremie införs för att påskynda omställningen av den svenska fordonsflottan

6/2
2020
25/1
2022
12/9
2023
21/12
2023
30/4
2024
2/5
2024
7/5
2024
30/5
2024
4/6
2024
27/8
2024

Forrige artikel Överblick: Färre IVA-platser än innan pandemin och land byter namn Överblick: Färre IVA-platser än innan pandemin och land byter namn Næste artikel Överblick: C-väljare vill se regering med S och korruptionen ökar i Sverige Överblick: C-väljare vill se regering med S och korruptionen ökar i Sverige
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.