Säkerhetstänk i fokus när Öresundsverket får nytt liv

Med strax över en miljard kronor i stöd ska Öresundsverket få nytt liv. Syftet är att det ska fungera som en säkerhetsventil fram till 2029 i de fall där det kraftigt importberoende elområde fyra får för lite el från intilliggande områden. Men inblandade parter ser att verket också kan fylla fler syften framöver.

Historien om gasturbinverket i Malmö som kan producera el och värme med både gas och eldningsolja har varit en långkörare i svensk energipolitik.

Nu står det klart att Svenska Kraftnät kliver in och stoppar den planerade försäljningsprocessen, för att i stället besluta att verket som en säkerhetsgarant som ska vara redo för så kallad "ödrift”.

Detta innebär att driften av samhällskritisk infrastruktur från år 2025 ska kunna ske i av en avgränsad del av ett elnäten, utan förbindelse med omgivande elnätsområden.

Notan uppgår till ett garanterat belopp på strax över 1,1 miljard kronor fram till och med 2029, men då är inte de sekretessbelagda uppgifterna om ersättning för den avbrutna försäljningen inräknade.

Elområdet, som är ett av EU:s mest importberoende, får därmed möjlighet att klara av ett ökat säkerhetspolitiskt hot, menar Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap på Svenska Kraftnät.

– Vi ser att det säkerhetspolitiska hotet inte kommer att förändras i en mildrande riktning.

Vad är det hot ni ser?

– Vi tänker i allmänhet på att det här området skulle vara en egen ö. Det handlar helt enkelt om när intilliggande områden inte kan tillgodose området med el.

Inte först ut

Vid snabba elimportavbrott är det dock inte Öresundsverket som ska gå i gång direkt, utan då finns två andra gasverk beslutade för att kunna starta inom 15 minuter i Malmö. Öresundsverket stå redo för en bristsituation först efter några timmar. Hur många det rör sig om är sekretessbelagt.

– Sedan är det viktigt att när man pratar totalförsvar, så är det viktigt att man bara har förmågan. Det i sig kan göra att man inte behöver använda den. Av samma skäl som det köps stridsvagnar, så hoppas man att ödriften aldrig ska behöva användas i skarpt läge, säger Fahlgren till Altinget och understryker:

– Och bara att den finns kanske gör att vi inte behöver använda den. Men hade den inte funnits så hade vi haft en sämre totalförsvarsförmåga.

Mer gas till redan pressad marknad?

Samtidigt innebär beslutet att en trängd gasmarknad i Sverige kan bli ännu mer hårt pressad. Det västsvenska gasnätet, som är beroende av import från Danmark, är tillsammans med resterande gas i EU också satt under extra hård press då det ligger fortsatt ligger ett lagkrav på att minska förbrukningen med 15 procent – nu senast via ett beslut om förlängning fram till mars nästa år.

Fahlgren hoppas att den situationen inte fortsätter även under 2025. Mikael Nilsson, kraftverkschef på Uniper som äger verket via underbolaget Sydkraft, påpekar att de också har andra möjligheter vid en fortsatt bristsituation.  

– Vi kan också stå redo med eldningsolja. Det är troligen det vi kommer att göra främst, i och med att gasnätet är beroende av att vi förbokar kapacitet, säger Nilsson till Altinget.  

Kan öppna för större drift även för vind

Genom att verket finns kvar i Malmö, finns det också en förhoppning hos Svenska Kraftnät om att det ska kunna knytas till än mer väderberoende produktion till närområdet i elområde fyra.

– Här tänker vi att den anläggningen skulle kunna vara en bra grund att bygga vidare på, så att man bygga in icke-reglerbar produktion i en ödrift, tack vare den här anläggningen, säger Fahlgren och utvecklar.

– För den skulle kunna finnas med som en grund för att reglera och hålla balans och frekvens i önätet. Sedan är det också så, att ju mer, desto bättre, och desto större område kan man försörja samhällsviktiga funktioner med.

Flera framtidsscenarier

Bara för att beslutet löper ut 2029, så ser varken Svenska Kraftnät eller Uniper att det betyder att verket sedan monteras ner. Detta trots att det är fastlagt i beslutet att Uniper kan få ytterligare 80 respektive 50 miljoner för export- och nedmonteringskostnader.

Orsaken ligger dels i att ödriftsbehovet ser ut att vara kvar efter att beslutet gått ut. Men därtill ställs det också ett hopp till att verket ska kunna vara en del i de många kapacitetsmarknader som nu byggs upp. Det kan då bland annat röra sig om att verket ska kunna fungera vid exempelvis så kallad mothandel.

– Det finns en ökad efterfrågan på el och det finns en ökad efterfrågan på systemtjänster för näten. Sedan är det upp till ägaren att avgöra i vilken mån de kan vara med på marknaden. Där är det i så fall ett avtal mellan ägaren och Svenska Kraftnät om stödtjänster som gäller, säger Ann-Sofie Fahlgren till Altinget.

Mikael Nilsson på Uniper fortsätter:

– Här hoppas vi att under den här tiden kommer det att ske saker, som gör att det kommer att finnas förutsättningar för fortsatt drift. Så det är tanken, även om det också är så att behovet ser ut att finnas där också efter de första fem året.

Kan ställas om – men först på längre sikt

De fossildrivna verket kan samtidigt leda till att utsläppen kan öka. Men Svenska Kraftnät ser inte särskilt många alternativ i sin kalkyl.

– Den här anläggningen är väldigt bra placerad och skulle vara en väldigt bra grund för ödrift, säger Fahlgren.

Från Unipers sida har man ännu inte hunnit ta tag i frågan för Öresundsverket, men det har redan skett investeringar i de andra gaseldade verken i Malmö för att kunna ställa om produktionen till HVO.

Från Svenska Kraftnäts sida finns det samtidigt en viss önskan om att verket helt ska ställa om till en ren gasanläggning framöver, som också ska kunna stå redo för ökad biogas- och vätgasproduktion som väntas tillkomma.

– Det är i så fall mer långsiktigt, svarar Mikael Nilsson på Uniper.  

Fler kan ta notan

Samtidigt finns det en förhoppning att fler aktörer ska se potentialen i att verket är kvar. Bland annat kan Eon, som lokalnätsdistributör, köpa in tjänster från Öresundsverket för att upprätthålla stabiliteten i näten.

Alla sådana inköp skulle också sänka stödbeloppet till Uniper enligt et.

– Om de ser att de skulle kunna ha nytta, så hoppas vi att de betalar för det. Och om anläggningen används för elproduktion – så kommer vår beredskapsförmåga att vara större, säger Fahlgren och pekar på att det också är positivt ur ett totalförsvarsperspektiv:

– För då har de mer tränad personal, som är redo.

Forrige artikel KU: Utnämningen av god vän inget problem KU: Utnämningen av god vän inget problem Næste artikel Europeisk konferens vill få fart på social ekonomi i Sverige – ”unikt civilsamhälle” Europeisk konferens vill få fart på social ekonomi i Sverige – ”unikt civilsamhälle”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.