SCB: Antalet organisationer ökade under 2020 – trots pandemin
Ny statistik från SCB ger, tillsammans med MUCF:s och Volontärbyråns rapporter, indikationer på hur pandemin har påverkat civilsamhället. ”Vi noterar särskilt att antalet organisationer ökade under 2020, däremot vet vi inte varför”, säger Daniel Wester, statistiker på SCB.
Att pandemin har drabbat det civila samhället hårt är de flesta överens om. Men paradoxalt nog visar Statistiska centralbyrån (SCB) i sin nyutkomna delrapport för 2020 att antalet organisationer i Sverige ökade till 260 506 under pandemins första år – från 256 657 under 2019.
Ideella föreningar ökade också
Samma tendens gäller de ideella föreningarna, den vanligaste juridiska organisationsformen. Under 2019 försvann 6 500, så få hade nog förväntat sig att de skulle bli fler när covid spreds påföljande år. Ändå var det vad som skedde, enligt SCB. När 2020 var slut så hade de ökat i antalet, till 161 843. Från att ha varit 159 298 året efter.
{{toplink}}
En annan intressant notering från SCB:s delrapport: ”Antal organisationer har sedan 2016 ökat med 4,0 procent samtidigt som antal förvärvsarbetande har minskat med 0,9 procent och medelantalet heltidsanställda minskat med 9,6 procent. Detta indikerar att vi har färre förvärvsarbetande per organisation, men framför allt att dessa förvärvsarbetande i högre utsträckning jobbar deltid än heltid.”
– Det kan man anta är en covideffekt, att pandemin har påverkat civilsamhället. Men det är fortfarande svårt att avgöra hur omfattande den påverkan har varit, säger Daniel Wester till Altinget.
Tappade äldre medlemmar
Så långt SCB:s statistik. MUCF och Volontärbyrån har nyligen publicerat rapporter för 2021. Även om de inte mäter samma saker eller använder olika metoder, så kan de komplettera bilden av hur covidpandemin har påverkat det civila samhället.
Enligt MUCF:s rapport tappade var fjärde förening medlemmar under 2021. Föreningar som riktar sig till äldre hade exempelvis ett stort utflöde av medlemmar. Altinget frågade MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg om hon tror att äldres medlemsengagemang kommer att minska även på sikt.
– Det vet vi inte. Men trots att aktiviteter och medlemsantal gick ner så vi ser ett starkt framtidshopp bland de föreningar vi har undersökt. Att föreningar med äldre medlemmar har tappat i medlemstal och aktivitet beror nog på att målgruppen också var den mest utsatta för pandemin, säger Lena Nyberg till Altinget.
Bra läge rekrytera
Samtidigt pekar hon på att det uppdämda sociala behovet efter pandemin kan underlätta i återrekryteringen.
– Om man aktivt går ut och rekryterar så tror jag att det är många som längtar efter sociala sammanhang. Rätt hanterat tror jag att civilsamhället kan återrekrytera i alla åldrar, säger Lena Nyberg.
Äldre volontärer tillbaka igen
I Volontärbyråns årliga barometer kan man se att de äldres engagemang nu är tillbaka på 2019 års nivåer – 13 procent – efter att under 2020 ha varit nere på 9 procent. Men det ska inte tolkas som att spontana punktinsatser har ersatt medlemskap i föreningar, bedömer Anna Snell, kommunikationsansvarig på Volontärbyrån.
– Ibland leder en ideell engångsinsats i förlängningen till att man blir styrelsemedlem, säger hon till Altinget.
– När vi har frågat dem som engagerar sig via Volontärbyrån, så är 15 procent av dem redan medlemmar i någon förening och 34 procent har blivit det i samband med en insats.
Ställ frågan
Här är det viktigt att organisationerna kommer ihåg att fråga om volontärerna också vill bli medlemmar, säger hon.
– 23 procent fick ingen information eller ens en fråga om medlemskap. Bara 11 procent sa uttryckligen att de inte var intresserade av att bli medlemmar. Så vår slutsats är att själva insatsen ofta är vägen till medlemskap i en förening. Förr blev man medlem och senare blev man aktiv, i dag är det ofta tvärtom.
Hur många av dem som hittar en insats via Volontärbyrån går senare vidare och blir medlemmar i den organisation där väljer att engagera sig?
– Ungefär en tredjedel av dem som söker ideella uppdrag via oss går vidare och blir medlemmar, säger Anna Snell.
Riksrevisionen sågar regeringars beslutsunderlag
Överblick: Misshandlar i väntan på fängelse och regeringen nobbar Kakabaveh
