Riksrevisionen sågar regeringars beslutsunderlag
(Foto: Kyrre Lien/NTB, Fredrik Sandberg/TT, Duygu Getiren/TT)
Beredningsarbetet startar för sent. Kostnadskalkylerna är bristfälliga. Utvärderingar saknas. Listan över brister i svenska regeringars hantering av större reformer är lång, visar en granskningsrapport från Riksrevisionen.
Riksrevisionen har granskat 25 större reformer under 2000-talet. Urvalet har skett genom att titta på de reformer som haft störst budgetpåverkan mellan 2000–2017. Resultatet av granskningen är ingen munter läsning. Den visar att både beslutsunderlag och kostnadskalkylerna i många fall har stora brister.
– Vi har följt upp kostnaderna för 13 reformer. Av dem är det ungefär hälften där kostnaderna har avvikit med mer än 25 procent och det tycker vi inte är tillfredställande, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen, till Altinget.
Beslutsunderlag efter beslut
När det gäller beslutsunderlagen konstaterar Riksrevisionen att ”regeringens beskrivning av reformernas förväntade effekter, mål och kostnader inte har varit tillfredsställande i en majoritet av fallen”.
En stor bov i dramat är att regeringarna velat presentera reformer och fatta beslut snabbare än tjänstemännen kan jobba fram ett beslutsunderlag. Eller som Riksrevisionen beskriver det i rapporten: ”Riksrevisionen bedömer att det vore bättre att i möjligaste mån tillämpa en ordning där beslutsunderlaget föregår beslutet”.
Det som gör att det i vissa fall blir problem är att Riksdagsordningen säger att utgifts- och inkomstförändringar normalt sett ska finnas med i budgetpropositionen och fattas beslut om innan budgetåret börjar. Men samtidigt finns det ett beredningskrav i Regeringsformen.
– Är man då sent ute får man lägga in och resursallokera i budgeten och återkomma med det utförligare beslutsunderlaget i en särproposition efter budgeten. Då uppfyller man beredningskraven i Regeringsformen i efterhand, säger Jensevik.
Men det finns en lösning på det problemet menar han:
– Lösningen är att man försöker vara ute i god tid så att tjänstemännen hinner ta fram underlaget i tid. De reformer som lagts fram här är reformer som bör ha kunnat förberedas och ändå är det så att man ibland har bedömt det vara viktigare att gå fram med reformen än att ta fram ett väl genomarbetat beslutsunderlag.
Osäkerhetsintervall
Ett gediget beredningsunderlag har betydelse för kvaliteten på propositionerna. Sju av reformförslagen saknar det och har inte remissbehandlats. Sex av dessa håller lägre krav än dem som har remissbehandlats. Bilden att det är svårt att skriva proposition utan ett bra underlag delas av erfarna tjänstemän på Regeringskansliet som Riksrevisionen har intervjuat.
– En viktig del som de säger är att det saknas data och bra underlag när man ska skriva propositionen. Det kan dels vara att det saknas en statlig utredning som har tagit fram siffror och underlag. Men det kan också vara att att det inte finns så mycket bra statistik att gå på i vissa samhällsområden. Då blir det svårt att beskriva vilka effekter som ska uppnås, säger Jensevik.
Även om det är svårare att beräkna konsekvenser på vissa områden borde det beskrivas menar Jensevik.
– Om man är osäker på utfallet kan man redovisa osäkerhetsintervall för de tänkbara utfallen. Det är bättre att man redovisar att det är osäkert och att kostnaderna och effekterna kan ligga inom ett intervall än att utelämna dem helt.
Regeringarna har inte använt sådana osäkerhetsintervall?
– Det kan ha funnits vid något enstaka fall men det är långt ifrån standard.
Utvärdering
En annan brist som Riksrevisionen påtalar i granskningen är avsaknaden av en rutin för utvärdering av reformerna. Av de 25 reformer som är med i granskningen är det bara hälften som utvärderats på regeringarnas initiativ. Några ytterligare har utvärderats på eget initiativ av Riksrevisionen. Men sex reformer har inte utvärderats alls.
– Vår rekommendation är att det ska införas en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas, säger Jensevik.
Analys- och utvärderingsutredningen som presenterades 2018 föreslog att en sån utvärderingsrutin skulle införas. Men regeringen har inte gått vidare med den.
Alla skyldiga
Regeringarna som har ansvarat för reformerna i granskningen är Göran Perssons, Fredrik Reinfeldts och Stefan Löfvens. Bristerna i beslutsunderlag och kostnadskalkyler gäller generellt för alla regeringar under perioden 2000–2017.
– I vårt underlag kan vi inte se några variationer över tid, säger Jensevik.
Beslutskedja: Utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2017
Utredaren har överlämnat betänkandet "Analyser och utvärderingar för effektiv styrning" till finansdepartementet.
Läs mer2018
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Läs mer2018
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2019
Beredningsarbetet startar för sent. Kostnadskalkylerna är bristfälliga. Utvärderingar saknas. Listan över brister i svenska re…
Läs mer2022
Rysk irritation när Arktiska rådet återstartar
SCB: Antalet organisationer ökade under 2020 – trots pandemin
