Rysk irritation när Arktiska rådet återstartar
Sju av medlemsländerna – alla utom Ryssland – återupptar delar av arbetet i Arktiska rådet. Det är ett besked som inte välkomnas från rysk sida.
Af Andreas Krog, Johanna Alskog
Som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina i februari valde de sju övriga medlemsländerna i Arktiska rådet – Kanada, Sverige, Danmark, Finland, Island, Norge och USA – den 3 mars att sätta sitt deltagande i rådet på paus. Sedan dess har representanter från de sju länderna undersökt möjligheterna för att återuppta arbetet i rådet, som Ryssland formellt är ordförande för till och med våren 2023.
Förra veckan meddelade de sju länderna att man avser att återuppta arbetet i Arktiska rådet, om än i begränsad omfattning. Det rör sig om de projekt i det nuvarande arbetsprogrammet, under det ryska ordförandeskapet, där Ryssland inte deltar. Av de cirka 130 projekt i programmet rör det sig om runt hälften, enligt Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör.
Rysk kritik
Det här beskedet från de sju nationerna har inte hälsats med någon glädje från rysk sida.
– Beslutet att återuppta samarbetet samarbetet inom Arktiska rådet på projektbasis, beslutat utan Ryssland och utan Rysslands deltagande, misskrediterar det internationella samarbetet i Arktiska rådets regi. Principen om att besluta utifrån konsensus är ödelagd. En fragmentisering av det internationella arktiska samarbetet och dess politisering drivs fram, säger Rysslands ambassadör i Danmark, Vladimir Barbin, till Altinget.
Han säger vidare att de sju nationernas agerande, att välja ett nytt format för arktiskt samarbete utan Ryssland, urholkar Arktiska rådets roll. Enligt Vladimir Barbin kan det leda till att Ryssland i stället ökar sitt samarbete om Arktis med icke-arktiska nationer, exempelvis Kina.
”De hade kunnat reagera starkare”
Louise Calais är Sveriges Arktisambassadör sedan början av 2020. Hon betonar vikten av arbetet inom Arktiska rådet, inte minst för miljön och för regionens urfolk.
Hur väntad var reaktionen från Ryssland?
– Om man ska se det positivt, så hade de kunnat reagera betydligt starkare, säger Louise Calais till Altinget, och fortsätter:
– Det är åtta medlemsländer som är väldigt engagerade i Arktis. Men just nu vill vi inte, kan vi inte och det går inte att arbeta med Ryssland.
Nästa vår tar Norge över ordförandeskapet och i samband med det ska rådet besluta om ett nytt arbetsprogram. Hur ska man lösa den situationen utan Ryssland?
– Nu tar vi ett steg i taget. Först tog vi en paus. Nu gör vi det här. Sen får vi se hur vi går vidare efter det.
Även om Ryssland flirtar med tanken på att styrka det arktiska samarbetet med icke-arktiska nationer som Kina, så har väst behov av Ryssland i Arktis, enligt Danmarks Arktisambassadör Thomas Winkler.
– Ryssland är fortsatt en oumbärlig del av det arktiska samarbetet. Du får en falsk bild, om du talar om permafrostens effekt i Arktis utan att inkludera Ryssland, säger Thomas Winkler till Altinget.
Ryssland är ordförande i Arktiska rådet till och med maj nästa år. Därefter tar Norge över i två år och 2025 är det Danmarks tur att ta över som ordförande.
Läs det gemensamma uttalandet, om att delvis återuppta arbetet i Arktiska rådet, från de sju medlemsländerna här.
Lena Micko vill jobba för fler IOP:er i sin nya roll som regionråd
Riksrevisionen sågar regeringars beslutsunderlag
