Sida: Förslag om folkrörelsebistånd ska ge ökad pluralism

Sida föreslår att 50–75 procent av civilsamhällesbiståndet även framöver ska slussas via svenska organisationer. Det framgår av myndighetens förslag till regeringen om hur folkrörelsebiståndet ska reformeras. ”Förslaget ger både en ökad pluralism och ett öppnare förfarande”, säger Ulrika Lång, ställföreträdande avdelningschef.

Regeringen har gett Sida uppdraget att se över den del av biståndet som i dag förmedlas via 17 så kallade strategiska partnerorganisationer (SPO). Myndigheten ska redovisa sitt uppdrag i tre delar.

I den andra delrapporteringen till regeringen föreslår Sida tre spår. 

– Vi tror att den här modellen kan stärka ett pluralistiskt civilsamhälle i våra samarbetsländer. Förslaget ger både en ökad pluralism och ett öppnare förfarande. Det bevarar också mycket av de goda erfarenheter som finns och det starka samarbete vi har med svenska civilsamhällesorganisationerna, säger Ulrika Lång till Altinget.

Hon är ställföreträdande avdelningschef på Sidas avdelning för partnerskap och innovation. Ulrika Lång tillägger att det är upp till regeringen att ta ställning till vilken modell man föredrar.

Bland civilsamhällets aktörer har det förekommit kritik om att regeringen är på väg att förstatliga det svenska folkrörelsebiståndet.

{{toplink}}

Har ni lyssnat in de svenska civilsamhällesorganisationernas, (CSO), farhågor och hur syns det i så fall i förslaget, menar du?

– Vi har en kontinuerlig dialog med de svenska partnerorganisationerna, där vi hela tiden följer upp resultat. Så vi har tagit del av de farhågor som finns.

Och hur syns det?

– Ett av spåren är en öppen utlysning där vi ser att de svenska CSO-erna kan ha en särskild roll. Den stora delen, 50–75 procent av volymen, avsätts till dem. Det öppnar samtidigt för andra att söka, och det kommer att bli en större bredd. Vi räknar med 30 till 50 organisationer. Det blir mer pluralistiskt – men med en särställning för svenska civilsamhällesorganisationer, säger Ulrika Lång.

De tre parallella spåren ser ut som följer.

1) Partnerskap mellan civilsamhällesorganisationer (CSO) för starka och pluralistiska civilsamhällen.

Den första delen rör 70–80 procent av den totala anslagsvolymen på civilsamhällesområdet. Mellan 50 och 75 procent öronmärks för avtal med svenska CSO.

Organisationerna ska ha kapacitet att hantera stora bidrag och komplex verksamhet. De ska ha hög trovärdighet och nära samarbeten med andra CSO-er. Ytterligare ett krav är att de ska ha kapacitet för avtalsreglerade samarbeten med olika typer av civilsamhällsorganisationer. Detta för att nå mindre organisationer och organisationer i avlägsna områden samt i repressiva och konfliktdrabbade kontexter.

2) Policyarbete och metodutveckling i det civila samhället.

Mellan 5 och 10 procent av civilsamhällets anslagsvolym ska användas för att stärka och utveckla strategins resultat i frågor som rör civilsamhällets utrymme, bistånds- och utvecklingseffektivitet samt tematiska frågor. För att bli aktuell för pengarna ska organisationer ha expertis inom något av de nämnda områdena. De ska själva bedriva biståndsverksamhet.

3) Direktstöd till lokala civilsamhällesaktörer i Sveriges samarbetsländer.

Mellan 10 och 15 procent av anslagen ska gå direkt till lokala eller regionala organisationer. På sikt ska det handläggas från utlandsmyndigheter.

Forrige artikel M: SD har bett om ursäkt för inläggen M: SD har bett om ursäkt för inläggen Næste artikel L: Förbjud partier att sprida anonyma budskap L: Förbjud partier att sprida anonyma budskap
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.