Sis kan tvingas stänga platser

Statens institutionsstyrelse behöver utökade anslag för att klara av sitt uppdrag. Ökade hyror och längre vårdtider är två av förklaringarna.

Hur uppdraget för Sis kommer att se ut framöver är oklart. Samsjuklighetsutredningen har föreslagit att tvångsvården ska flyttas till regionerna och LSU-utredningen tittar på möjligheten att införa ungdomsfängelser. Samtidigt behöver myndigheten ökade anslag för att klara sitt nuvarande uppdrag, vilket framgår av budgetunderlaget som lämnats in till socialdepartementet inför budgetförhandlingarna.

– Dels har vi pågående utredningar, dels framgår det i Tidöavtalet uppgifter som kan komma att påverka vår verksamhet på olika sätt. Det kan bli ökat behov av LVU-placeringar och vi vet inte om utredningsförslagen blir beslut. Så det är fler osäkra faktorer än vanligt, säger ekonomi- och planeringsdirektör Anna Sandahl till Altinget.

Sis är både anslags- och avgiftsfinansierat, där anslaget står för en tredjedel. I budgetunderlaget begär myndigheten en anslagsökning med 109 miljoner för 2024, och ytterligare 167 respektive 170 miljoner mer för 2025–2026. Mest pengar behövs för att trygga vård och arbetsmiljö.

– Det är till för att stärka bemanningen. Andelen hot och våld på våra ungdomshem är alldeles för hög och det påverkar både arbetsmiljö och boendemiljö, säger Anna Sandahl och nämner åtgärder som mindre grupper, ökad bemanning på kvällar och helger och ökad kompetens hos personalen.

{{toplink}}

Trycket på LVU-platser har ökat och den främsta orsaken är att vårdtiderna är längre och att vårdtyngden hos de placerade har ökat. Samtidigt har Sis infört Särskilt förstärkt avdelning.

– Ja det stämmer, vi har infört ett nytt vårdkoncept som benämns Särskild förstärkt avdelning, SFA och där ser vi redan mycket goda resultat. Det är en dyr vårdform och riktar sig till barn och ungdomar som behöver särskilt anpassad vård och behandling i mycket små grupper, max fyra i varje grupp Vi ser inte att behovet av våra SFA-platser minskar, snarare tvärt om, säger Anna Sandahl.

Om ni inte får utökade anslag, vad händer då?

– Dels har vi en kostnad för ökade hyror. Får vi inte ersättning för de delarna kommer vi att få mycket stora problem att finansiera vår verksamhet. Den andra delen är att vi inte kan differentiera vården, förstärka bemanningen och öka kompetensen så mycket som vi behöver för att möta behoven. Det har vi varit tydliga med både till förra och den här regeringen, säger Anna Sandahl.

Kan det bli längre köer för dem som väntar på en placering?

– Ja, definitivt. Om vi exempelvis inte kan rekrytera så många medarbetare som vi behöver för en trygg och säker vård så måste vi stänga ner platser.

Beslutskedja: Samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd

22/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
28/4
2021
8/6
2021
12/10
2021
25/11
2021
30/11
2021
14/3
2022
28/4
2022
30/4
2022
7/6
2022
31/1
2023
31/1
2023
1/2
2023
2/2
2023
8/2
2023
15/2
2023
22/3
2023
30/5
2023
31/5
2023
20/3
2024

Forrige artikel Sverige ett av få EU-länder som inte klarar tågplaneringskrav Sverige ett av få EU-länder som inte klarar tågplaneringskrav Næste artikel Riksdagens beslut: Ja till svenskt Natomedlemskap Riksdagens beslut: Ja till svenskt Natomedlemskap
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.