”Skogsstyrelsens frågor förtjänar ett svar”

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist har vänt sig till landsbygds- och infrastrukturdepartementet med en vädjan om att regeringen förtydligar de motsägelsefulla politiska signalerna om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras.

– Vi efterfrågar tydlighet. Det här är en laddad fråga milt uttryckt, säger generaldirektör Herman Sundqvist i en intervju med Altinget och konstaterar att skogspolitiken inte sitter ihop.

{{toplink}}

Både Socialdemokraternas Anna-Caren Sätherberg och Miljöpartiets Emma Nohrén har förståelse för Herman Sundqvist frustration över att hantera en situation där budskapet å ena sidan är att skogar med höga naturvärden inte ska avverkas, å andra sidan att skydd av skog ska ske på frivillig väg. Detta samtidigt som myndigheterna har låga anslag för formellt skydd.

– Jag förstår honom. Det är bra att han kommer med det nu, säger Emma Nohrén till Altinget.

Den skogsproposition som riksdagen beslutade om för drygt ett år sedan måste matchas med nödvändiga anslag för skydd av natur, inte stora sänkningar.

– Då är det ju jättesvårt att genomföra det man har fått i knät. Skogspropositionen var ett stort arbete, men det går inte att syssla med pick and choose. Det går inte heller om man inte har tillräckligt med medel, säger hon.

S: Olika ministrar säger olika saker

Anna-Caren Sätherberg är inne på samma linje som Nohrén.

– Budgeten följer inte det som ska göras i skogspropositionen. Det är inte konstigt att Skogsstyrelsen vill veta vad regeringen vill. Jag vet inte heller vad regeringen vill. Jag tror ingen förstår vad regeringen egentligen vill när det gäller skogen, säger hon och fortsätter:

– Det har inte synts i pengar eller i uppdrag. Man hör olika saker från olika ministrar. Det är inte någon större enighet. Han har lite att svara på Kullgren.

Även Centerpartiets Daniel Bäckström betonar att det är viktigt att regeringen fångar upp frågorna i Skogsstyrelsens hemställan.

– Regeringen måste ta det på allvar när självaste myndigheten begär ett tydligare helhetsgrepp. Vår grundinställning är att det måste finnas tydlighet och långsiktighet, säger han.

SD: Skogspropositionen gäller inte

Inte heller de Tidöpartier som Altinget har talat med har något emot att regeringen ser till att ge Skogsstyrelsen det förtydligande som myndigheten begär.

– Jag kan förstå det. Det finns mål som inte är i linje med det anslag som ges. Det kan finnas ett värde i att se över det, så att det sitter ihop, säger Martin Kinnunen.

Men han anser också att den nya majoritetens skogspolitik inte är särskilt svår att tolka.

– Samtidigt så är det ett en väldigt tydlig signal från politiken när vi ger mindre pengar till skydd av skog. Det är väldigt tydligt från politiken, att vi väljer att skydda mindre. Den signalen kan han få värdera lite högre. Det borde vara ganska lätt att förstå vad politiken vill, säger Martin Kinnunen.

Att som MP och S hänvisa till skogspropositionen och använda det som lades fast i den som argument ger ingen mening, enligt Martin Kinnunen.

– Den gäller inte längre. Det visar inte minst budgeten, säger han och tillägger:

– Det var en inriktningsproposition och det krävs inte en ny proposition för att ändra den. Det visar budgetbeslutet om inte annat.

Skogsutredning är på gång

Men både Martin Kinnunen och Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson hänvisar till den kommande skogsutredningen. En utredning som landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) själv inte officiellt bekräftat att den är på väg att tillsättas, men Altinget har skrivit om det läckta utkastet till utredningsdirektiv.

{{toplink}}Utredningen är ett bra verktyg för att få skogspolitiken att sitta ihop, enligt Kinnunen och Ottosson.

– Vi välkomnar det arbete som pågår med att få igång en skogsutredning. Den ska vara ganska nära förestående nu. I den kommer man kunna adressera en del av de här sakerna, säger Martin Kinnunen.

– Skogsutredningen ska se över delar av det här. Sen får vi se hur långt det räcker. Vi måste ta ett nytt grepp, säger Kjell-Arne Ottosson (KD).

Stat och markägare måste kunna lita på varandra, betonar Ottosson. Formuleringen i skogspropositionen om frivilligheten för skogsägare vid skydd av skog är avgörande för honom, däremot ifrågasätter han betydelsen av formuleringen om att inga skyddsvärda skogar ska avverkas.

– I min värld borde vi sträva efter att alla skogar har höga naturvärden. Även de som ska avverkas. Att markägaren vågar och kan göra det. I dag väljer många markägare att städa i skogen istället, för att de är rädda att staten sätter stopp när de vill avverka.

Han anser också att det är ett bekymmer med privatpersoner och föreningar letar efter höga naturvärden i skogen.

– Folk som är ute och inventerar skogar och som på så sätt sätter stopp för avverkningar, utan att behöva ta något ekonomiskt ansvar. Så kan vi inte ha det, säger han.

För Emma Nohrén däremot är formuleringen om att värdefulla skogar inte ska avverkas själva fundamentet i skogspropositionen och hon betonar att miljöbalken fortsatt gäller, men hon ifrågasätter hur frivilligheten ska överhuvudtaget fungera utan tillräckliga anslag.

– Det är inte ett skifte till frivillighet helt och hållet. Myndigheterna har fortsatt samma möjligheter att föreslå skyddade områden. Det är de facto inga ändringar i miljöbalken, säger hon och fortsätter:

– Men nu får markägare vänta i åratal på ersättning. Det är inget vidare incitament för frivilligt skydd, säger hon.

Ottosson däremot undrar om alla de berörda skogsägarna ifråga verkligen vill skydda sin skog eller om det finns andra drivkrafter.

– Vari ligger det intresset? Det kan man ju undra. Är det så att man kanske i själva verket vill gå före för att man inte vill få problem när man vill avverka eller vill man skydda det på riktigt? säger han, men tillägger att man inför kommande budget ser över frågan för att inte enskilda skogsägare ska drabbas.

MP: Regeringen bör ta sig samman

Vare sig Nohrén eller Sätherberg anser att något betydande ansvar vilar på förra eller förrförra regeringen för de luckor i skogspolitiken som Herman Sundqvist pekar på, utan att det framför allt är kopplat till de senaste två årens budgetneddragningar av anslagen för skydd av värdefull natur som de borgerliga partierna ligger bakom.

– Det var mycket som gjordes på skogssidan under förra regeringen, säger Sätherberg som själv var landsbygdsminister åren 2021-2022.

Nohrén befarar att regeringen tillsätter en skogsutredning som bara ser till bruksintressen. Hon ser också faror med Skogsstyrelsens förslag att stryka kraven på avverkningsanmälningar. Hennes förhoppning är att regeringen ”tar sig samman”.

– Att de inser att man måste skydda, bevara och restaurera, säger hon.

Relationen mellan EU-politiken och den nationella skogspolitiken blir en viktig del i skogsutredningen, enligt Kinnunen.

– Genom den kan vi få till en ökad tydlighet för regleringen på det här området. Det är bra att det utreds hur Sverige ska svara mot de krav som ställs upp från EU. Det är mycket vi har att ta itu med de närmaste åren, säger han.

KD: Krävs EU-närvaro

För Sveriges del gäller det att kämpa med näbbar och klor för att flytta EU-politiken dit man vill, enligt Ottosson som tycker att skogsbruket på kontinenten och i Norden är på skilda planeter. De tidigare regeringarnas insats på skogsområdet i EU ger han underkänt.

– Det räcker inte bara att sätta hälarna i backen. Det gäller att vara närvarande och att gå ihop med likasinnade, säger han.

{{toplink}}

johanna@altinget.se