Skogsstyrelsens gd: Vi hamnar inför omöjliga avvägningar
Rättsutvecklingen inom artskydd och tillsyn gör att Skogsstyrelsens arbetsbörda börjar bli ohanterlig. Myndigheten försöker än en gång få regeringen att inse situationens allvar. ”Vi vill att det ska bli klart vad som gäller. Hur avverkningarna ska hanteras,” säger generaldirektör Herman Sundqvist till Altinget.
Det är just nu inte politiken, utan domstolarna som styr utvecklingen inom artskyddet och tillsynen i skogen. Det konstaterar Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist. Och det är en utveckling som har stor påverkan på myndighetens verksamhet och som börjar bli ohanterlig.
– Rättsutvecklingen kring artskydd och tillsyn är snabb. Den är dramatisk. Och för oss är den väldigt resurskrävande, säger Herman Sundqvist.
Utfallen av en lång rad ärenden i domstolarna har inneburit att statens uppgift att granska, besluta om och kontrollera skogsbruket ökat. I hela landet går utvecklingen mot att ett ärende som förut enbart krävde en avverkningsanmälan från skogsägaren, nu innebär ett ansöknings- och tillståndsförfarande.
Tidigare var det endast inom det fjällnära skogområdet som det krävdes ett tillstånd från staten att avverka.
– Det var inte så här det var tänkt, säger Herman Sundqvist om den förändring på området som han beskriver som ”accelererande”.
Förtydligar för regeringen
Myndigheten har påtalat den problematiska utvecklingen för regeringen i sina två senaste budgetunderlag. Nu har styrelsen beslutat att skicka en skrivelse till landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
– Det vi gör nu är att upprepa det vi har sagt tidigare, att än en gång förtydliga situationen för regeringen. Men vi vill samtidigt också tala om för omvärlden att vi är i den här situationen och för våra anställda. För det innebär att vi kommer inte att klara att göra allt. Det funkar inte. Vi hamnar inför omöjliga avvägningar som jag som generaldirektör måste fatta beslut om, säger Herman Sundqvist.
Han jämför Skogsstyrelsens nuvarande situation med att polisen skulle få i uppdrag att sätta upp fartkameror vid varje 30-sträcka i hela landet och samtidigt förväntas hinna med att bekämpa all övrig brottslighet.
– Det är inte synd om myndigheten. Det är inte vårt budskap. Men vårt uppdrag går inte ihop och det är inte så här det är tänkt.
Tidigare har myndigheten begärt både ökade resurser och pekat på behovet av regeländringar, men inte fått gehör för något av det. Nu är det framför allt regeländringar och klarhet som myndigheten efterfrågar från politiken.
{{toplink}}
– Ökade resurser räcker inte som utvecklingen ser ut. Det drar mot tillståndsförfarande för alla avverkningsanmälningar. Vi vill att det ska bli klart vad som gäller. Hur avverkningarna ska hanteras. Politik och regelverk sitter inte ihop i dag, säger Herman Sundqvist.
Men det handlar också om att styra upp ett osäkert rättsläge som drabbar skogsägare. ”De oklara rättsfrågor som har uppkommit under senare år kring skogsvårdslagens och miljöbalkens parallella tillämpning samt ersättningsfrågor kopplat till Skogsstyrelsens beslut är så pass stora att de inte kan eller bör lösas genom rättspraxis.” skriver Skogsstyrelsen i skrivelsen till regeringen.
Hårda prioriteringar som inte räcker
Konsekvensen i nuläget är prioriteringar. Skogsstyrelsen får exempelvis dra ned på rådgivningen till skogsägare till en marginell nivå och den naturvårdande skötseln får stå tillbaka. Men hur hårt myndigheten än prioriterar, hinns inte all nödvändig tillsyn med.
– Vi måste också sätta ett tak för tillsynen, hur mycket resurser vi kan lägga på det. Vi hinner inte allt även om vi borde, säger Herman Sundqvist.
{{toplink}}
Svantesson: 2024 blir ett tufft år
Byggnads och Byggföretagen kräver möte med statsministern
