SKR:s kritiska mot öronmärkta miljarder till regionerna

Regeringen delar ut nästan 2 miljarder kronor till regionerna för uppdämda vårdbehov, och de med störst medicinska och socioekonomiska behöv ska prioriteras. Men SKR är kritiska till att bidragen är riktade. Se hela listan på hur mycket varje region får. 

Regeringen har vikt nästan 2 miljarder i budgeten åt ett riktat statsbidrag som regionerna nu får ta del av. Syftet med bidraget är att minska det uppdämda vårdbehov som skapats under pandemin samt att göra rehabiliteringsinsatser. Pengarna ska gå till bland annat riktade hälsosamtal, mobila vårdteam, vårdlotsar och samt regionövergripande upphandlingar av privata vårdgivare. 

– SKR förespråkar mer generella medel till det här området som inte är bundna till vissa insatser. Det är positivt med pengar till utvecklingsarbete, men det är viktigt att de slutliga formuleringarna för bidraget ger flexibilitet, säger Emma Spak, sektionschef för vård och omsorg på Sveriges kommuner och regioner (SKR), till Altinget.

Öronmärkta pengar

I en kommentar till Altinget skriver socialminister Lena Hallengren (S):

”Listan på insatser som regionerna kan få pengar för är framtagen av Socialstyrelsen som har samverkat med regionerna. Alla regioner har fått coronaköer i vården till följd av pandemin, men förutsättningarna kan skilja sig åt. Just därför finns det ett antal olika insatser som regionerna kan välja på utifrån vad som bäst passar de regionala förutsättningarna.”

Enligt regeringen ska insatserna riktas främst till de grupper som har störst behov, både medicinskt och socioekonomiskt.  

Hellre generella bidrag

Enligt Emma Spak finns det en ”risk att regeringen missar målet.” Hon tycker att tanken med en extra satsning på uppskjuten vård är god, men betonar att det är regionerna själva som bäst kan bedöma var man behöver stoppa extra pengar.

– Om regeringen styr pengarna för mycket och begränsar det till enbart vissa insatser – även då det finns ytterligare idéer eller områden som regionerna identifierat och behöver satsa på för att få bättre tillgänglighet – hamnar inte pengarna där de behövs, säger hon.

Vårdlotsar och samverkan

Enligt Emma Spak har arbetet med tillgänglighet och den uppskjutna vården har pågått medvetet i regionerna hela tiden, redan innan pandemin. Exempelvis insatser från så kallade vårdlotsar som hjälper personer som väntat länge på vård att navigera rätt och nyttja vårdgarantin för att få vård. Likaså ökad samverkan kring avtal, erfarenheter och att utbyta vård över regiongränserna.

– Redan i början av pandemin insåg man att den uppskjutna vården kommer att bli en utmaning och regionerna har jobbat med att hålla uppe produktionstakten så mycket man kan.

Baseras på antalet invånare

De två miljarderna fördelas över regionerna utifrån antalet invånare regionen har. Se i listan nedan hur mycket varje region får.

,

Forrige artikel Kristina Axén Olin petas när M har uppförsbacke Kristina Axén Olin petas när M har uppförsbacke Næste artikel Sekretesshinder i arbetet mot arbetslivskriminalitet Sekretesshinder i arbetet mot arbetslivskriminalitet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.