Sluta begära att lärarna ska sätta betyg i förtid

Lärare tvingas på många håll rapportera in betyg långt innan terminen är över – något som i praktiken riskerar att stjäla effektiv undervisningstid från eleverna. Det här borde inte få fortgå och särskilt inte nu under pandemin där varje undervisningstimme är så värdefull, skriver Lärarförbundets ordförande.

Undervisningstiden i grundskolan är beräknad på alla elevens 178 skoldagar under ett läsår. Vid betygsättningen i slutet av varje termin ska läraren, enligt läroplanen, ta hänsyn till all tillgänglig information om elevens kunskaper. Men eleverna får ofta inte all den tid de har rätt till för att förvärva eller visa sina kunskaper.

Lärarförbundet har under flera år pekat på det orimliga i att många kommuner och fristående skolor kräver att lärarna rapporterar in betygen flera veckor innan avslutningsdagen. Utgångspunkten borde självfallet vara att betygen ska sättas först när undervisningen är slut. Lärare och elever behöver få all tid de har rätt till, för att säkerställa att betygen som sätts är korrekta och för att gynna ett fokuserat lärande. Men i praktiken har vi en situation där dyrbar undervisningstid stjäls av huvudmännens administrativa rutiner.

Situationen framstår som lätt bisarr

Under rådande pandemi blir det än mer besynnerligt. Distanslösningar, vikariebrist och frånvaro har försämrat kvaliteten i lärandet under det år som pandemin pågått. Varje undervisningstimme blir nu extra viktig och det borde vara självklart att hela terminen ska användas fullt ut för att säkerställa examination, bedömning och uppfyllelsegraden av kunskapsmålen. Alla är överens om att det behövs mer tid, varför inte använda den som redan finns?

När samma skolhuvudmän dessutom planerar för lovskola framstår situationen som lätt bisarr. Varför inte ge förutsättningar för effektiv undervisning under hela terminen i stället för att organisera undervisning på loven?

”Korrekta betyg före byråkrati”

Ibland anförs hänsyn till gymnasieintagningen och andra system som motargument, men det är svepskäl. Det finns en minoritet av skolhuvudmännen som sätter lärandet före den administrativa betygsrapporteringen. De löser de eventuella problem som det kan innebära i hanteringen, vilket är ett bevis på att det går. Det handlar om att prioritera elevernas rätt till lärande och korrekta betyg före byråkrati.

Statligt reglerat system

Nyligen pekade den statliga utredningen Mer tid för undervisning på behovet av att upprätta ett nationellt inrapporteringssystem för betyg, i stället för att varje huvudman ska ha sitt eget system. Utredningen förordar att Skolverket utreder saken, inklusive ett samlat regelverk, så att betyg inte kan sättas så tidigt som i dag.

Ett statligt reglerat system för betygsrapporteringen vore välkommet och något som Lärarförbundet efterfrågat länge. På sikt kan förhoppningsvis detta system införas och sätta upp villkor för när betygen tidigast får rapporteras in, även om förändringen skulle behövas här och nu.

Ändra i skollagen

Skollagen skulle behöva ändras från att ”betyg ska sättas vid terminens slut” till ”betyg ska sättas när terminen eller läsåret avslutas”. För en oinvigd kanske skillnaden kan te sig marginell, men det skulle räcka för att komma tillrätta med det ofog som den förtida inrapporteringen av betygen leder till i dag.

Regeringen bör ta initiativ till att ändra skollagen så att inget utrymme lämnas för att hugga av terminerna i förtid. Visst borde huvudmännen egentligen kunna lösa detta utan statliga regleringar, men tyvärr visar erfarenheten hittills att det inte sker. Kommuner och friskolor får gärna visa att vi har fel. Upp till bevis redan den här terminen.

Beslutskedja: Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolan

4/3
2020
5/3
2020
12/4
2021
26/4
2021
26/4
2021
4/5
2021
1/9
2021
21/1
2022
25/1
2022
1/3
2022
23/8
2023

Forrige artikel Vården funkar inte för oss oavsett var i landet vi bor Vården funkar inte för oss oavsett var i landet vi bor Næste artikel Nya avgifter för hjälpmedel är oroande Nya avgifter för hjälpmedel är oroande
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.