Slutreplik: Vi är inte sams om definitionen av hållbart skogsbruk
Regeringen hävdar att dagens skogsbruk är hållbart. Problemet är att det saknas en definition av begreppet och att de sociala och ekonomiska dimensionerna ofta glöms bort. Det skriver Ola Engelmark, ordförande, och Leif Öster, vice ordförande för Skogens mångbruk, i en slutreplik.
Af Ola Engelmark och Leif Öster
ordförande respektive vice ordförande, Skogens mångbruk
I regeringens ”Strategi för Sveriges nationella skogsprogram” hävdas att dagens skogsbruk är hållbart. Regeringen använder där begreppet ”hållbar” 158 gånger på 32 sidor. Problemet är att det inte finns en definition av begreppet. Det finns inte heller något sätt att mäta hållbarheten i olika skötselstrategier.
{{toplink}}
När Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl i sin replik argumenterar för att börja bruka skogen på ett ”hållbart sätt” så sätter hon egentligen fingret på det verkliga problemet i skogsdebatten. Vi är inte sams om vad ett hållbart skogsbruk innebär.
Sandahl menar att det handlar om att ”vid sidan av att skydda skogar med höga naturvärden, fortsätta bruka skogen, men på ett hållbart sätt. Grundbulten är att efterlikna skogens naturliga trädslagssammansättning, strukturer och funktioner. Denna typ av skogsbruk skapar bättre förutsättningar för andra näringar med bas i skogen, vilket är viktigt för den framtida sysselsättningen på landsbygden”.
Tio olika svar
Sandahls definition låter rimlig, men det är tyvärr inte den som vare sig regeringen eller skogsbrukets företrädare brukar avse. Det ska också sägas att även inom skogsbruket saknas en samlad definition av vad som är ett hållbart skogsbruk.
Paradslogan ”frihet under ansvar” ska exempelvis handla om ett hållbart brukande av skogen, men frågar man tio olika företrädare så får man tio olika svar på vad det innebär. Inte heller skogens forskare och lärare är överens om en gemensam definition. Sammantaget tydliggör det allvarliga kunskapsbrister på många samhällsnivåer i hur skog kan brukas med hänsyn till andra idéer än bulkleverans av rundvirke.
Social och ekonomisk hållbarhet
I en ny rapport utvecklar Naturskyddsföreningen vad organisationen menar med ett hållbart brukande och framtidens skogsbruk. Även WWF har tagit fram en liknade skrift om dessa frågor. Båda är läsvärda för skogsbrukare som är intresserade av dessa frågor. Frågor om hur dagens skogsbruk degraderar våra skogar med sänkt ekologisk funktionalitet och mångfald är naturligtvis oerhört viktiga. Men det finns mer att diskutera.
Tyvärr glöms ofta de andra dimensionerna i hållbarhetsbegreppet bort. Nämligen frågor om hur vi ska skapa ett socialt och ekonomiskt hållbart brukande av skogar. Ett skogsbruk där landsbygdens folk får vara delaktiga i beslut som påverkar deras närmiljö. Och där jord- och skogsägare får bättre ersättning för de mervärden som de skapar för klimatnytta, god mångfald och ekonomi. Men särskilt för kommande generationer som ännu inte vet att de ska sättas att överta de artfattiga industriskogar som länge utgjort målbild för dagens skogsbruk.
Skogsbruk får inte bara handla om att hålla dagens virkesflöde igång. Vi som i dag tar beslut om avverkning och skogsskötsel behöver tänka bortom vår egen livstid och ge framtiden rika förutsättningar för mångfaldiga skogar och därmed många olika sätt att använda skogens resurser. Det är en viktig aspekt av hållbarhet och det är därför vi lyfter frågor om hur vi utvecklar skogens mångbruk.
Dialog är bättre än lagar när hyreskrav utformas
Sverige behöver fler skickliga yrkesarbetare
