”Som en Muf-pamflett på 90-talet” – reaktioner på biståndet i budgeten
(Foto: Mickan Palmqvist/TT)
Budgetnivåerna på 56 miljarder per år 2024–2026 ligger fast. Men det är först i reformagendan som förändringarna av Sveriges biståndspolitik kommer att spikas. ”För oss oppositionspolitiker innebär otydligheten ett problem, men det problemet är ännu större för alla aktörer som får svårt att planera sina verksamheter”, säger Olle Thorell (S).
Två reaktioner återkommer på biståndsbudgeten. Dels att den är otydlig och att det därmed inte går att se hur biståndet fördelas. Dels att detta beror på att den av bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) aviserade reformagendan har försenats.
Forssells pressekretarare skriver till Altinget att det inte stämmer att reformagendan är försenad. ”Vi har aldrig sagt att den ska komma med budgeten, utan att det är innan vintern som gäller”, skriver han i ett mejl.*
– Uppenbarligen är de inte överens. Vi är kritiska till att förankringsprocessen är undermålig, både mot oss och mot civilsamhället, säger Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson Olle Thorell till Altinget.
Vill se förankring
Han kräver en skrivelse till riksdagen för att processen ska förankras bättre.
– Statssekreterare Diana Janse (M) sade i förra veckan till utrikesutskottet att det inte blir någon skrivelse, utan bara ett regeringsbeslut. En så stor omläggning av ett viktigt politikområde förtjänar en mer genomarbetad behandling. Det är både nonchalant och slarvigt, fortsätter Olle Thorell.
Diakonias generalsekreterare Mattias Brunander håller med om att processen är svåröverskådlig. Samtidigt ser han en förbättring i budgetens skrivningar gällande biståndets mål, jämfört de utkast till reformagendan som har cirkulerat.
– Här nämner man att utgångspunkten ska vara utvecklingseffektivitet och internationella överenskommelser. Det är nytt och jättebra. Framför allt är det en klar förbättring jämfört med det utkast av reformagendan som har cirkulerat, säger Mattias Brunander till Altinget.
– Så det är märkligt att lyssna på ministern i Ekots lördagsintervju. Han talar som i utkasten, inte som det som står i budgeten, säger Brunander.
Powerpoint och prat
Olle Thorell säger att riksdagen ”inte har fått en enda papperslapp”.
– Det har bara varit powerpointpresentationer och allmänt prat. Sedan har det cirkulerat olika utkast, men det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till detta. Johan Forssells uttalanden i olika intervjuer är på en ganska rudimentär nivå. ”Biståndet är misslyckat och måste reformeras”.
– Man måste bygga på kunskap. Förankra och bered besluten, ta del av expertisen från egna och andra länders myndigheter och från civilsamhället. Nu trampar de på som elefanter i en porslinsbutik och vräker ur sig floskler som tagna ur en Muf-pamflett från 1990-talet, säger Olle Thorell.
Tycker du att ditt eget parti i regeringsställning gjorde tillräckligt för att reformera biståndspolitiken?
– Vi gjorde vad vi kunde, till exempel med den feministiska utrikes- och biståndspolitiken. Längre tillbaka införde vi Politik för global utveckling (PGU:n). De reformer vi hittills har hört nämnas är både ineffektiva och omoderna. Regeringen talar om transparens, men den här processen är ungefär lika transparent som ett kylskåp.
Men det är väl inte konstigt att en regering vill ändra på ett politikområdes inriktning efter att man har suttit i opposition i åtta år?
– Det är helt naturligt att en ny regering vill ändra inriktningen. Bistånd är komplext, det utvecklas, världen förändras. Det måste vara i takt med tiden. Det kan ligga något i detta med att gjuta samman handel och bistånd. Men då ska man göra det effektivt, inte slarvigt och hafsigt.
– Biståndet som politikområde kan inte alltid se likadant ut, och vi vill vara med i debatten om hur det ska utvecklas. Men den här regeringen har stängt dörren för det, menar Thorell.
Mattias Brunander är tveksam till om en del av reformerna ens är i enlighet med de kriterier som OECD-DAC har för vad som får räknas som bistånd.
– Nu tar de 330 miljoner från biståndet för exportkrediter till Ukraina. Vi är tveksamma till att det är enligt DAC-kriterierna att ge exportstöd för att stärka svensk industri. Jag tror heller inte att Exportkreditnämnden har hanterat bistånd förut.
En del höjde på ögonbrynen när Socialdemokraterna i sin senaste skuggbudget inte nådde upp till enprocentsmålet, trots deras hårda kritik mot att regeringen övergav det och införde en fyraårig biståndsram.
{{toplink}}
Kommer ni att nå enprocentsmålet den här gången i er skuggbudget?
– Vi har sagt att vi stegvis ska återställa det så fort det är möjligt, men du får ge dig till tåls tills vår skuggbudget kommer om två veckor, säger Olle Thorell.
* Altinget har sökt bistånds- och utrikeshandelsministern för intervju, men han har avböjt av tidsskäl. Artikeln har uppdaterats med pressekreterarens kommentar.
(Foto: Diakonia)
(Foto: Riksdagen)
Naturvårdsverket klarar sig från varsel men spår tuff framtid
S kontrar regeringens budgetbesked: 40 miljoner till Ivo
