Naturvårdsverket klarar sig från varsel men spår tuff framtid
Naturvårdsverket har redan minskat kostymen och borde därför klara nästa år utan varsel, trots regeringens strama budget. Men sen kan det bli tuffare för myndigheten, enligt generaldirektör Björn Risinger. ”Det har varit en tuff resa i år. Det ser ut att kunna bli en tuff resa 2025”, säger han.
Under året har Naturvårdsverket minskat antalet anställda med 40 årsarbetskrafter. Minskningen har kunnat genomföras utan uppsägningar, men har krävt att personer fått byta såväl arbetsuppgifter och avdelning.
Tack vare årets stålbad så ska myndigheten klara sig utan uppsägningar nästa år trots en stram budget från regeringen. Det säger generaldirektör Björn Risinger till Altinget.
– Vi gör bedömningen att vi inte behöver varsla inför 2024 och även att vi inom kort kan häva anställningsstoppet.
Däremot pekar mycket på att året därpå kan bli tuffare, enligt aviseringarna i budgetpropositionen. Ett analysarbete hur myndigheten ska hantera det har påbörjats, enligt Risinger.
– Det har varit en tuff resa i år. Det ser ut att kunna bli en tuff resa 2025, säger han.
Största miljardanslaget
Kritiken mot miljö- och klimatdelarna i regeringens budgetproposition har mött en våg av kritik från olika håll. Centerpartiet hotar till och med med en misstroendeförklaring mot Romina Pourmokhtari (L) om inte klimathandlingsplanen innehåller åtgärder som visar hur regeringen ska nå klimatmålen.
Men när Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger ska ge sin syn på budgeten ur myndighetens perspektiv inleder han med att peka på ett par positiva exempel.
– Man kan notera förstärkningar på några områden. Klimatklivet förstärks med 800 miljoner kronor. Det är välkommet och betyder mycket. Med fem miljarder blir det vårt absolut största anslag nästa år, säger han och fortsätter:
– Skydd av värdefull natur förstärks med 500 miljoner. Vi hade förvisso äskat betydligt mycket mer, men det här gör ändå att vi kan bistå länsstyrelsen i ganska många processer. Den uttalade politiska inriktningen om att skydd av natur ska bygga mer på frivillighet gör också att det finns markägare som har förväntningar.
”LRF har övertolkat”
I en intervju med Altinget efterfrågar LRF Skogsägarna tydligare besked från regering om hur markägarens frivillighet vid skydd av skog ska garanteras. Men Björn Risinger tycker organisationen drar väl stora växlar.
– Jag gör bedömningen att LRF har övertolkat riksdagens och regeringens beslut om frivilligt skydd. Det ska i högre utsträckning vara frivilligt skydd, men det finns absolut situationer när det inte går, exempelvis Natura 2000-områden eller fjällnära skog, säger han och tillägger:
– Det finns ingen anledning för regeringen att precisera det ytterligare.
Risinger håller inte med LRF Skogsägarnas uppfattning om att markägare går med på att skydda skog till synes frivilligt, då de inte ser någon möjlighet att gå emot staten.
– Det finns goda möjligheter för en markägare att göra sin stämma hörd. Beslut om naturreservat är överklagningsbara, säger han.
Två stora bekymmer
Det är två områden där regeringen valt att inte alls lyssna på myndigheten som är extra problematiska, enligt Risinger.
– Mest bekymmersamt är anslaget Åtgärder för värdefull natur. Det ökar med 82 miljoner, säger han.
82 miljoner är visserligen en ökning, men bara en flisa jämfört med den miljard extra som Naturvårdsverket äskade i sitt budgetunderlag till regeringen. Dessutom öronmärker regeringen 205 miljoner kronor av anslaget till återvätning av våtmarker och åtgärder mot invasiva arter.
– Det här anslaget ska räcka för att sköta 5 500 naturreservat och 30 nationalparker. Det kommer att vara fortsatt ansträngt och kräva tuffa prioriteringar. En del åtgärder kommer att få stå tillbaka, det kan vara röjning, slåtter och underhåll, säger Björn Risinger.
Det andra anslaget som bekymrar generaldirektören är miljöövervakningen.
– Vi hade äskat förstärkta medel, men det ligger kvar på ungefär motsvarande nivå, säger Björn Risinger.
{{toplink}}
Riksbanken vill bli mer snabbfotad – fler räntemöten nästa år
Utbildningsministern: Viktigt att lärosätena minskar sin administration
