Riksbanken vill bli mer snabbfotad – fler räntemöten nästa år

Riksbanken har beslutat att ha tätare möten under 2024 för att snabbare kunna anpassa penningpolitiken till det rådande läget. Antalet möten om räntejustering ökar från fem till åtta under nästa år.

Riksbanken har meddelat att de höjer räntan med ytterligare 0,25 punkter. Vilket gör att räntan landar på 4 procent, den högsta räntenivån sedan 2008.  

Samtidigt har riksbanksdirektionen beslutat om att ha tätare möten från och med 2024 för att bli mer snabbfotad. I stället för fem penningpolitiska möten per år som gällt för 2023 ska direktionen från och med nästa år ha åtta möten, med möjlighet att fatta beslut om räntejusteringar. 

– Fler beslutstillfällen underlättar för Riksbanken att snabbare anpassa penningpolitiken till rådande läge och oftare kommunicera en samlad syn på den ekonomiska utvecklingen, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett pressmeddelande. {{toplink}} 

Riksbanken har sen tidigare kunnat ha extramöten för att justera räntan. Men med åtta ordinarie möten hamnar Riksbanken mer i linje med internationella banker som Federal Reserve och ECB. 

Sedan tidigare följs alla räntebesked av ett penningpolitiskt protokoll där ledamöterna redogör för sina ståndpunkter. I dag presenteras protokollet tio dagar efter beslutet. Men från och med nästa år kommer protokollet att bli offentliggjort tidigare, fem dagar efter nytt räntebeslut. 

Penningpolitiska möten 2024:

  • 1 februari
  • 27 mars
  • 8 maj 
  • 28 juni
  • 20 augusti
  • 25 september
  • 7 november
  • 19 december

Forrige artikel Behovet av nya bostäder större än beräknat Behovet av nya bostäder större än beräknat Næste artikel Naturvårdsverket klarar sig från varsel men spår tuff framtid Naturvårdsverket klarar sig från varsel men spår tuff framtid
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.