Så tar den nya kommissionen form

När Ursula von der Leyen ska sätta ihop sin nya EU-kommission är det en balansakt med hänsyn till kön, partipolitik och geografi.

BRYSSEL. EU-bubblan må i augusti ha försjunkit i sommardvala och turister ersatt kostymklädda tjänstemän i EU-kvarteret i Bryssel men på vissa håll i EU-maskineriet pågår full aktivitet.

Sedan Ursula von der Leyen den 18 juli fått slutligt grönt ljus från Europaparlamentet att sitta kvar på sitt jobb som EU-kommissionens ordförande i ytterligare fem år, har hon på allvar kunnat hugga in på uppgiften att strukturera upp hur de kommande fem årens kommission ska se ut.

Sverige gjort sin läxa – men startfältet ännu inte klart

När statsminister Ulf Kristersson (M) i början av juli meddelade att han vill skicka sittande EU-minister Jessika Roswall (M) till Bryssel som Sveriges nästa EU-kommissionär hade redan en handfull länder nominerat sina kandidater.

{{toplink}}Länderna har dock fram till slutet av augusti på sig att skicka in sin nominering till kommissionärsposten och än har bara omkring hälften av unionens 27 medlemmar angett färg. Redan i mitten av augusti ska von der Leyen dock dra igång intervjuer med de nya kandidater som inkommit.

Två poster är redan spikade: Ursula von der Leyen själv räknas som Tysklands bidrag, och Kaja Kallas, som i juni utsågs till EU:s utrikeschef tillika kommissionens vice ordförande av länderna i Europeiska rådet, kommer att representera hemlandet Estland.

Kvinnliga kandidater kan belönas

Uppgiften att sätta ihop den nya kommissionen är en balansgång vad gäller både geografi, partipolitik och jämställdhet.

I syfte att uppnå en jämställd kommission har von der Leyen bett alla länder att nominera både en man och en kvinna. Undantag gäller för de länder vars kommissionärskandidat redan sitter i den nuvarande kommissionen ­– vilket är fallet för kommissionärerna från både Slovakien (Maroš Šefčovič), Lettland (Valdis Dombrovskis), Kroatien (Dubravka Šuica) och Nederländerna (Wopke Hoekstra).

Att få länderna att lägga fram kvinnliga kandidater kan bli en utmaning – något som von der Leyen kan lösa genom att belöna länder med kvinnliga kandidater med en tyngre portfölj.

Nya portföljer

Konkurrenskraft och handel – portföljer som Sverige har sneglat på men som även stora länder som Frankrike och Italien och även grannlandet Finland visat intresse för – är en av de tyngre portföljerna. Det är även utvidgningsportföljen där viktiga förhandlingar med Ukraina väntar. 

Spanien har redan gjort anspråk på att få energi och klimat på sin kommissionärs bord.

Det har även talats om en ny portfölj med en kommissionär med ansvar för försvar. När von der Leyen presenterade sina politiska riktlinjer för parlamentet i Strasbourg i juli nämnde hon även att hon ville se en bostadskommissionär liksom en medelhavskommissionär – ingen av dessa finns idag. 

{{toplink}}De är också de politiska riktlinjerna som kommer att ligga till grund för de uppdragsbeskrivningar som kommer att skickas till alla kommissionärskandidater när maktpusset väl är lagt. 

Process hela hösten

I början av september förväntas von der Leyen lägga fram sitt slutliga förslag på en ny kommission, med namn, ansvarsområden och organisation.

Därefter följer utfrågningar av alla tilltänkta kommissionärer i Europaparlamentet där var och en ska grillas inom respektive politikområde i flera timmar. Utfrågningarna förväntas dra igång tidigast i slutet av september och pågå under oktober och – beroende på om vissa kandidater får tummen ner av parlamentarikerna och måste ersättas – kanske även in i november.

Först när alla tilltänkta kommissionärer har fått grönt ljus kan Europaparlamentet ge sitt formella godkännande till kommissionen i sin helhet.

{{toplink}}Inom EU-institutionerna hoppas man på en snabb process så att den nya kommissionen kan komma på plats så fort som möjligt och ta itu med den politik som under större delen av valåret gått på sparlåga – och inte minst ha en kommission på plats innan presidentvalet i USA.

Hittills har också processen med att lägga maktpusslet efter EU-valet gått snabbare än vad många tidigare förutspått – processen ligger tidsmässigt i linje med 2019, trots att valet då hölls ett par veckor tidigare. 

Men processen med att godkänna kommissionärerna brukar bjuda på ett och annat gupp i vägen. Kanske är det därför först när juldekorationerna har börjat smycka Bryssels gator som vi kan räkna med att ha den nya kommissionen på plats. 

Forrige artikel Bedömningen inför höstbudgeten: 50 miljarder till nya satsningar Bedömningen inför höstbudgeten: 50 miljarder till nya satsningar Næste artikel Haverikommissionen pressad efter olyckorna: ”Förstår inte hur vi får ihop det” Haverikommissionen pressad efter olyckorna: ”Förstår inte hur vi får ihop det”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.