Bedömningen inför höstbudgeten: 50 miljarder till nya satsningar

Regeringen väntas lägga 50 miljarder kronor på nya åtgärder i statsbudgeten för nästa år. Den bedömningen gör Konjunkturinstitutet i sin senaste rapport.

Inflationen har minskat snabbt och optimismen ökar bland företag och hushåll, konstaterar Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos. Samtidigt uppmanar myndigheten Riksbanken till snabbare räntesänkningar för att ekonomin ska återhämta sig från den rådande lågkonjunkturen.

– Skulle de komma lite snabbare så tänker vi att återhämtningen skulle stå på lite stabilare grund, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff på onsdagen.

KI gör bedömningen att Riksbanken sänker räntan sex gånger till 2,25 procent till nästa sommar. 

Utrymme för satsningar

Om räntan sänks snabbare ser KI att finanspolitiken inte behöver vara lika expansiv. Inför höstbudgeten som ska presenteras i september bedömer myndigheten att regeringen kommer att genomföra satsningar på 50 miljarder kronor. Fram till och med 2028 finns sammanlagt 120 miljarder kronor att spendera, enligt KI-prognosen.

– Om vi i stället såg att styrräntan sänktes snabbare är vår bedömning att finanspolitiken skulle kunna vara lite mindre omfattande nästa år, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Under Elisabeth Svantessons (M) tid som finansminister har regeringen lagt sig under KI:s bedömning av budgetutrymmet. 2022 var utrymmet 50 miljarder kronor, och 45 miljarder kronor 2023. Statsbudgetarna har sedan landat på runt 40 miljarder, enligt Dagens industri

Om regeringen nu använder reformutrymmet på 50 miljarder kronor väntas det strukturella sparandet för 2025 landa på -0,3 procent, en bit under det överskottsmål som just nu ses över av en parlamentarisk kommitté.

Regeringen har tidigare meddelat att stödet till Ukraina på 75 miljarder kronor mellan 2024 och 2026 kommer att innebära en avvikelse från överskottsmålet.

Kommittén som genomför en översyn av nivån på målet för statens sparande ska redovisa sina slutsatser den 15 november 2024.

I Konjunkturinstitutets rapport bedömer myndigheten inte att konjunkturbilden påverkas av de senaste dagarnas oro på finansmarknaderna.

Myndigheten skriver ner sin prognos när det gäller BNP-tillväxten i år, kärninflationen för 2025 och arbetslösheten i år och nästa år. {{toplink}}

Forrige artikel Brett stöd för att industrin blir den elfte beredskapssektorn Brett stöd för att industrin blir den elfte beredskapssektorn Næste artikel Så tar den nya kommissionen form Så tar den nya kommissionen form
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.