Steg mot ökat skydd för gig-jobbare – ”inte tillräckligt” enligt kritiker
Att EU-länderna enats om nya regler som ska förbättra arbetsförhållanden i den så kallade gig-ekonomin beskrivs som ett viktigt steg framåt. Men kritiker menar att reglerna inte hjälper arbetarna.
Efter över ett år av svåra förhandlingar har EU-länderna till slut enats om nya regler som ska öka skyddet för arbetare på it-plattformar som Uber och Deliveroo.
Det så kallade plattformsdirektivet, som presenterades av EU-kommissionen i december 2021, är tänkt att öka skyddet för arbetstagare inom gig-ekonomin genom att de garanteras rättvisa och anständiga villkor. Idag uppskattas, enligt EU-kommissionen, minst fem miljoner arbetare felaktigt klassas som egenföretagare när de egentligen borde ses som anställda och därmed få rätt till förmåner som semester, reglerade arbetstider och pension.Efter misslyckade försök under både det franska och det tjeckiska ordförandeskapet lyckades det svenska ordförandeskapet på måndagen få EU-länderna att sluta upp bakom en gemensam ståndpunkt.
– Vi har idag tagit ett avgörande steg mot att förbättra arbetsförhållanden för plattformsarbetare, sade Sveriges biträdande arbetsmarknadsministern Paulina Brandberg på en presskonferens efter mötet och beskrev resultatet som ”en bra balans mellan att skydda arbetstagare och tillhandahålla rättssäkerhet för de plattformar som anställer dem”.
Splittrat ministerråd
Enligt ministerrådets ståndpunkt ska arbetstagare antas vara anställda på en digital plattform om de uppfyller minst tre av sju kriterier. Kriterierna rör bland annat arbetstiden, möjligheten att säga nej till uppdraget och krav på klädsel.
Därmed höjer EU-länderna tröskeln för att arbetaren ska kunna klassas som anställd, i jämförelse med kommissionens förslag där endast två kriterier räckte.
Att de tre kriterierna ska vara uppfyllda är också endast vägledande och alltså inte bindande för medlemsländerna.
Åsikterna om hur reglerna ska se ut har splittrat medlemsländerna. Vissa anser att reglerna inte skyddar arbetarna tillräckligt medan andra oroar sig för hur reglerna ska slå mot företagens konkurrenskraft.
In i det sista var det oklart om texten skulle gå igenom på måndagen. I slutändan röstade 22 länder för texten medan Estland, Lettland, Tyskland, Grekland och Spanien lade ner sin röst.
En grupp på åtta medlemsländer – bland annat Spanien, Belgien och Nederländerna – som velat se starkare anställningsskydd för arbetarna förklarade i ett gemensamt uttalande att de hade tillåtit texten att passera ”med målet att hålla lagstiftningsprocessen på rätt spår”, och hinna komma överens om ett slutligt direktiv innan EU-valet nästa år.
Kritik från båda håll
Ludovic Voet är konfereral sekreterare på Europafacket, som samlar fackföreningar över hela Europa. Han välkomnar att EU-länderna nu tar steg framåt med direktivet.
– Alltför länge har plattformsföretag som drivs av mångmiljonärer använt kryphål i lagen för att undkomma sina mest grundläggande skyldigheter gentemot sin arbetskraft och samhället, sade han i ett uttalande på måndagen.
Samtidigt tycker han att EU-ländernas ståndpunkt är bristfällig.
– Men den ståndpunkt som rådet antog i dag skulle arbetstagare hindras från att äntligen få sin rätt att tjäna åtminstone minimilön, sjuklön, semesterersättning och tillgång till social trygghet.
Även från it-plattformarna kom kritik mot ministerrådets uppgörelse.
”Direktivet om plattformsarbete är välmenande, men det är uppenbart att detta inte längre handlar om att förbättra arbetsförhållandena för plattformsarbetare”, skriver Uber i ett uttalande på Twitter, och fortsätter:
”Istället för att tillhandahålla rättssäkerhet och obligatoriskt skydd för verkliga egenföretagare, skulle både rådets och parlamentets ståndpunkter sannolikt tvinga hundratusentals människor att sluta arbeta och pressa på en liten minoritet anställningskontrakt som de inte vill ha”.
Slutförhandlingar väntar
EU-länderna ska nu inleda förhandlingar med EU-parlamentet, som antog sin ståndpunkt i februari, om en slutlig lagtext. Målsättningen är att ha en kompromiss färdig innan EU-valet nästa år.
Move EU, som representerar onlineplattformar som Uber, Bolt och Free Now, uppmanar på Twitter EU-institutionerna att under förhandlingarna ”ta itu med bristen på rättslig klarhet och säkerhet i direktivet”.
Ludovic Voet på Europafacket sätter sina förhoppningar till de kommande förhandlingarna.
– Vi hoppas att trepartsförhandlingarna, med en stark ställning från Europaparlamentets sida, kommer att starta snabbt och leda till ett direktiv som ger arbetstagare en verklig rätt till anställningsstatus, sade han.
S: Fler fältassistenter ska stoppa nyrekryteringen till gängen
Regeringen redo att vidta åtgärder i bostadskrisen – men ger inga nya besked
