Stor osäkerhet om EU:s framtida klimatpolitik

EU:s beslut är inte skrivna i sten. Valet till parlamentet nästa år påverkar både vilka som ska leda nästa kommission och hur politiken kommer att bli, skriver Mats Engström.

Fixar EU det där med klimatet nu? De viktigaste besluten är tagna om en klimatlag, utsläppsmål för 2030 och åtgärder på europeisk nivå. Några saker återstår, som höjda ambitioner för förnybar energi, men det så kallade ”Fit-for-55”-paketet är färdigförhandlat.

Som vanligt finns djävulen i detaljerna. Och, kan man tillägga, i genomförandet. Det kan mycket väl bli bakslag för klimatambitionerna, till exempel i samband med de översyner av lagarna som ska göras om några år. 

Ministrar och europaparlamentariker har blivit överens om ramarna, men nu ska EU-kommissionen förtydliga hur det ska gå till i praktiken. Under de närmaste åren behövs mer än 100 genomförandebeslut om den gröna given, många av dem om klimat. Striden om taxonomin visar att även sådana beslut kan bli kontroversiella.

Sammansättningen av nästa EU-kommission blir avgörande. Blir Ursula von der Leyen kvar som ordförande? Och vad händer med Frans Timmermans, den inflytelserike förste vice ordföranden för gröna given? Han höll dörrarna öppna i en intervju förra veckan, men sade också att de två perioder han redan gjort är mycket i sig.

Avgörande val

Valet till EU-parlamentet i juni nästa år påverkar både vilka som ska leda nästa kommission och hur politiken kommer att bli. Klimatet ser ut att bli en av de stora valfrågorna, både för att energipriserna påverkar många väljare och för att starka högerpopulistiska partier runt om i Europa driver en kritisk linje mot EU:s klimatbeslut.

{{toplink}}

En annan central fråga är hur det går det med relationerna till omvärlden. Reformen av EU:s utsläppshandel sker samtidigt som en gränsjusteringsmekanism, CBAM, ska genomföras. Men motståndet mot CBAM är hårt i andra delar av världen. Indien är ett av de länder som klagar i WTO. Om inte ens EU och USA kan komma överens kan CBAM försenas, och då blir det svårt att fasa ut de fria utsläppsrätterna för industrin, en grundbult för att klara EU:s klimatmål.

Vad som händer med Ryssland och Ukraina är ytterligare en faktor, liksom den europeiska ekonomins utveckling. Hittills har näringslivet i stort klarat sig bra och många av varningsropen är överdrivna, men rädslan för försämrad konkurrenskraft har redan fått fäste hos beslutsfattarna. 

När klimatbesluten ska genomföras nationellt blir det strid om vem som ska betala. Till exempel för energirenoveringar av byggnader. Hittills har det funnits mycket EU-pengar, inte minst genom återhämtningsfonden RRF som var ett svar på pandemin. Men samtidigt som utsläppsminskningarna enligt planerna ska accelerera, runt 2027, tar de pengarna slut och inkomsterna från utsläppshandeln ETS krymper också.

Sverige och andra budgetsnåla länder kan inte både äta kakan ”ambitiös europeisk klimatpolitik” och samtidigt vägra skjuta till mer pengar för klimatomställning när EU:s långtidsbudget snart ska ses över. Men att betala extra till EU-budgeten eller låna mer pengar gemensamt är kontroversiella saker.

Osäker framtid

Allt detta talar för att EU:s beslut inte är skrivna i sten. Klimatlagen ska ses över 2024 och 2029, bland annat i ljuset av hur långt det internationella arbetet kommit. Till skillnad från propositionen om den svenska klimatlagen står det inte uttalat att syftet med översynen är att säkerställa den beslutade ambitionsnivån.

Även utsläppshandeln, ETS, ska regelbundet ses över bland annat utifrån vad konkurrentländerna gör. Det gäller till exempel om det blivit problem för europeiska företag som exporterar koldioxidintensiva produkter.

Dessutom börjar snart förhandlingarna om klimatambitionerna till år 2040. Till skillnad från Sverige finns ännu inget sådant europeiskt etappmål. Ska man lyssna till vetenskapen så behöver EU höjda ambitioner redan till 2030.

Fortfarande är stödet starkt för att begränsa klimatförändringarna. EU gör knappast en helomvändning, men formerna för arbetet kan förändras.

Vad länderna gör nationellt kommer att ha stor betydelse för EU:s framtida ambitionsnivå. Och svenska företag som vill framstå som klimatvänliga bör de lyssna till FN:s generalsekreterare och sluta stödja lobbning mot höga miljöambitioner.

Forrige artikel Stick huvudet utanför fönstret och be lögnaren förklara sig Stick huvudet utanför fönstret och be lögnaren förklara sig Næste artikel Prioritera språkkraven för medborgarskapet i stället Prioritera språkkraven för medborgarskapet i stället
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.