Svantesson om klimatkritiken: Delar inte Finanspolitiska rådets slutsatser
Finanspolitiska rådet har gått hårt åt regeringens klimatpolitik och menar att klimatomställningen blir dyrare när åtgärder för att minska utsläppen dröjer. Nu svarar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på kritiken.
– Vad vi konstaterar är att den politik man för gör att omställningen som behövs kommer att bli dyrare än vad den annars skulle bli. Om man gick fram snabbare skulle det bli billigare, sade ordförande Lars Heikensten när Finanspolitiska rådets årsrapport presenterades tidigare i maj.
På tisdagen diskuterades rapporten i en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott. Finanspolitiska rådet är bland annat kritiska till regeringens klimatpolitik där rådet anser att regeringen saknar en begriplig klimatstrategi.
Elisabeth Svantesson (M) håller inte med.
– Jag delar inte rådets slutsatser. Det vi gör nu är att vi lägger om politiken. Vi är den regering som faktiskt drog i hamn Fit for 55 och ska självklart också leva upp till alla åtaganden, säger hon till Altinget efter utfrågningen.
Finansministern lyfter bland annat regeringens fokus på elektrifiering och att elen i Sverige redan i dag till stor del är fossilfri. Finanspolitiska rådet är dock kritiska till viljan att kompensera svenskar fullt ut för högre drivmedelspriser.
– Regeringen säger att hushåll och verksamheter inte ska behöva påverkas negativt. Men det är helt enkelt inte möjligt, de kommer att göra det, säger Lars Heikensten som menar att regeringens inställning riskerar att hämma omställningen i stället för att leda den.
Finansministern understryker i stället vikten av legitimitet för klimatomställningen.
– Ledarskap handlar också om att se hur människor har det. Men den reduktionsplikten som infördes, som också gjorde att drivmedlen blev betydligt dyrare, gjorde det ohållbart för många människor. Lägg där till inflationen, säger Svantesson.
– Sen är det självklart så att ledarskap handlar om att genomföra en klimatpolitik där utsläppen minskar, vi kommer återkomma i varje del kring detta.
Finanspolitiska rådet föreslår i sin rapport riktade stöd till en begränsad del av hushållen för att kompensera för höjda drivmedelspriser och elkostnader. Det skulle bli billigare för staten än generella kompensationer, menar rådet.
Slå ihop expertråden?
Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl ifrågasätter i stället att finansministern inte nämnde rådets skrivningar om klimatpolitiken i sin kommentar till rapporten.
– När man skjuter klimatmålen framför sig genom att avskaffa ett antal klimatåtgärder och inte ersätter dem med någonting noterar rådet att det drabbar i synnerhet de som är mest utsatta, säger han under utskottets utfrågning.
Tidigare i år riktade även Klimatpolitiska rådet liknande kritik som Finanspolitiska rådet mot regeringens klimatpolitik. Riksrevisor Helena Lindberg ställer under utfrågningen frågan om det finns risk för att rådens uppgifter överlappar varandra och om det kan finnas vinster med en sammanslagning.
– Jag har inga synpunkter eller kommentarer till det här men undrar ändå om hur fördelningen av arbetsuppgifter ser ut mellan Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet, säger hon.
Finansministern tror dock inte att en sammanslagning är en bra idé.
– Nej, det tror jag inte. Finanspolitiska rådets uppgift är att analysera finanspolitiken och sen väljer de andra delar att fördjupa sig i. I grund och botten tycker jag att det ska hållas isär.
Att Finanspolitiska rådet ändå tar sig an klimatfrågan tycker Elisabeth Svantesson är bra. Kapitlet ger en bra bild av EU:s klimatpolitik, anser hon. Samtidigt hade hon önskat att rådet också tog ett grepp om hur finanspolitiken förts i ett läge med pandemi, krig i Europa, stigande inflation och höga energipriser, och de lärdomar som kan dras.
Lars Heikensten kallar klimatpolitiken en av de viktigaste ekonomiskpolitiska frågorna framöver. Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson, tycker att det är bra att Finanspolitiska rådet tar upp klimatpolitiken i sin rapport.
– Ju mindre vi gör nu desto dyrare blir det sen och det riskerar att äta upp en betydligt större del av reformutrymmet om vi inte hanterar det på rätt sätt och leder omställningen, säger hon i utfrågningen.
– Sverige är ett föregångsland på vissa sätt men det återstår otroligt mycket att göra för att vi ska klara målen.
{{toplink}}
Kollektivtrafikpolitiken sätts under lupp i nytt riksdagsnätverk
Judiska centralrådet: Utan säkrade judiska skolor blir strategin ett slag i luften
