Judiska centralrådet: Utan säkrade judiska skolor blir strategin ett slag i luften
(Foto: Jessica Gow/TT)
”Utan att säkra de judiska skolornas framtid skulle en nationell strategi för judiskt liv bli ett slag i luften”, skriver Judiska centralrådet i Sverige i sitt remissvar till Maria Arnholms utredning.
Charlotte Manderman, politisk handläggare på Judiska centralrådet i Sverige (JC), utvecklar synen på skolornas nyckelroll.
– Det finns en stark bildningstradition inom judisk kultur. En förutsättning för att föra över tradition och kultur till barnen är utbildning. Utredningen talar om en uttunning av kunskap och förankring inom delar av minoriteten, där föräldrar kanske inte har den kunskapen att föra över, säger hon till Altinget.
Konfessionella skolor
Ett av problemen har varit den livliga diskussionen om konfessionella inslag i skolan. Där skriver JC att den judiska nationella minoriteten bör ha tolkningsföreträde när det gäller gränssnittet mellan konfession och tradition.
– Skolorna är dessutom en fristad där man inte alltid behöver förklara eller försvara sin judiska identitet. Men de är också viktig del av civilsamhälle och infrastruktur. Utan dem är risken stor att fler kommer överge Sverige för andra länder. I städer där det inte finns någon skola, som Malmö, kan vi se att förutom säkerhetsläget och antisemitismen, gör avsaknaden av en judisk skola att barnfamiljer lämnar.
Det var i januari som särskilda utredaren Maria Arnholm överlämnade slutbetänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer – Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034 (SOU 2024:3) till kulturminister Parisa Liljestrand (M).
{{toplink}}
Generellt är de drygt 50 remissinstanser som svarade positiva till de övergripande förslagen. Flera av dem berömmer utredarens omfattande dialog med det judiska civilsamhället.
JC får medhåll om skolorna från Diskrimineringsombudsmannen (DO), som i sitt svar skriver: ”DO vill särskilt betona vikten av att utreda och överväga lagstiftning rörande förslagen om översyn av definitionen av konfessionella inslag i skollagen (…).
Utredningen tillsattes i juni 2022. Å ena sidan finns antisemitismen i samhället hela tiden, å andra sidan har den ökat dramatiskt efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober förra året.
Hamas terrorattack
Brottsförebyggande rådet kom nyligen med en rapport som visade att 110 antisemitiska hatbrott polisanmäldes från den 7 oktober fram till årsskiftet. Att jämföra med 24 anmälningar under motsvarande period 2022.
Har det påverkat ert remissvar på något sätt?
– Det har påverkat kontexten. Efter den 7 oktober blixtbelystes de utmaningar som vi redan såg. Säkerheten och behovet av att bekämpa antisemitismen, säger Charlotte Manderman.
I sitt remissvar tillstyrker JC de flesta av utredningens förslag. Men de delar inte utredningens bedömning att regeringens åtgärdsprogram mot antisemitism bör förlängas efter 2024, när det nuvarande åtgärdsprogrammet löper ut. De vill i stället se ”en självständig strategi mot antisemitism som kan vara kopplad till, dock ej underställd, den nationella planen mot rasism. Syftet med detta urskiljande är inte att gradera olika former av rasism utan att avschablonisera.”
– För att kunna ta fram åtgärder som är effektiva behöver man förstå och identifiera det som är specifikt för antisemitismens uttryckssätt och drivkrafter. Den modellen kan man applicera på andra rasismer också. Vi vill betona det, för ibland tolkas det som att vi vill gradera dem. Men vi ställer inte rasismer eller grupper mot varandra, säger Charlotte Manderman.
Jiddisch ställning
Det finns också kritik mot utredningens resonemang när det gäller jiddisch. Sveriges Jiddischförbund kallar utredningens behandling av språket för en besvikelse. De beklagar att utredaren ”gått vilse i Europakonventionens stadga om minoritetsspråk å ena sidan och om Europakonventionens stadga om minoritetsfolk å den andra sidan.”
”Utredningen hävdar att det finns få jiddischtalare inom den judiska minoriteten och att jiddisch inte bör ses som ett vardagsspråk utan som en ’kulturbärare’. Man kan ju undra hur en motsvarande utredning om romani chib eller samiska skulle beskriva motsvarande situation? Få av den romska minoriteten talar romani chib, än mindre som vardagsspråk, detsamma gäller inom den samiska minoriteten där man gör stora ansträngningar för att revitalisera språket.”
Institutet för språk och folkminnen, Isof, efterlyser konkreta förslag som stärker jiddisch utifrån det minoritetspolitiska målet att språket ska vara ett levande språk i Sverige. ”Utredningen pekar på behovet av att främja jiddisch som kulturarvsspråk snarare än som vardagsspråk, men definierar inte hur begreppet kulturarvsspråk ska förstås.”
Från vaggan till graven
Institutet för mänskliga rättigheter påpekar att ”den judiska minoriteten är den nationella minoritet i Sverige som får sämst tillgång till sina rättigheter eftersom kommuner och regioner i lägre utsträckning arbetar med gruppen än med andra.”
Judisk kultur i Sverige hoppas att fokus framöver ska vara att ”stödja en infrastruktur som gör det möjligt för judar att vårda sina särskilda traditioner (från vaggan till graven), ansvara för sin utbildning (skolor) och upprätthålla och utveckla sin kultur.”
Samtidigt påpekar de att det ”finns en föreställning om hur minoriteter lever och den är att man helst väljer att vara i och utveckla den egna kulturen. Men det stämmer inte när det gäller den judiska minoriteten i Sverige. Tvärtom. Många svenska konstnärer, författare, kompositörer och andra konstutövare och intellektuella med judisk bakgrund har utifrån sin judiska erfarenhet och kultur både bidragit kreativt till den svenska majoritetskulturen och fört svensk kultur i fruktbar förbindelse med andra kulturella miljöer.”
Beslutskedja: Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2022
Maria Arnholm får i uppgift att som särskild utredare stärka judiskt liv i Sverige.
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Särskilda utredaren Maria Arnholm är något försenad med ”Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige”.…
Läs mer2023
Utredaren har överlämnat betänkandet "Ett starkt judiskt liv för framtida generationer" till kulturdepartementet.
Läs mer2024
Ge en nationell samordnare huvudansvaret för en tioårig strategi som ska stärka judiskt liv i Sverig…
Läs mer2024
2024
”Utan att säkra de judiska skolornas framtid skulle en nationell strategi för judiskt liv bli ett sla…
Läs mer2024
Svantesson om klimatkritiken: Delar inte Finanspolitiska rådets slutsatser
S till attack mot SD i riksdagens partiledardebatt
