Sverige skyndar på elmarknadsreform i rådet – kan bli klart på fredag

Den 19 juni kan det bli slutligt klart hur EU:s medlemsländer vill få till en förändring av den europeiska elmarknaden. Men det är fortsatt oklart om Sverige kan få ihop en kompromiss. På fredag testas än en gång ordförandeskapets balansförmåga.

Medlemsländerna, under ledning av det svenska ordförandeskapet, siktar fortsatt på att driva på för att införa marginalkontrakt brett som den enda stödformen i unionen. Detta trots de många farhågor som har lyfts från myndigheterna med ansvar för tillsyn av elmarknaden.

Att parlamentet intagit en mer avvaktande hållning till elmarknadsförslagen och siktar på att sätta ner foten först i september kring alla delar i paketet som presenterades den 14 mars, har hittills inte fått ministerrådet att sänka tempot. 

– Det kan dock först bli klart på sittande möte mellan energiministrarna, säger en källa i förhandlingarna till Altinget.

Tvåvägs-differenskontrakten, som sätter upp ett fast intäktspris eller en priskorridor, under ett antal år från det att kontrakten inrättas, ses nämligen som en välavvägd lösning för att ro hem ytterligare ny elproduktion för att ställa om unionen.

Modellen innebär att konsumentledet i slutändan får stå för notan om det aktuella dagspriset är lägre under de år som kontraktet gäller. Samtidigt får elbolagen betala till konsumenterna om dagspriset är högre.

{{toplink}}

Förespråkarna anser att fördelarna, där ett bindande ”ska” kommer in i lagtexten, uppväger de många riskerna som pekats ut i debatten. Bland annat eftersom ett ”ska” också innebär att det inte behöver ske en statsstödsprövning av systemen via Bryssel.

Expertmyndigheten Energimarknadsinspektionens uppmaningar att få till hängslen och livremmar i regelverket ser dock ut att få litet gensvar.

{{toplink}}

Förhandlarna har redan strukit ett antal begränsningar i regelverket, bland annat tagit bort hänvisningar till ett antal principer från förnybartdirektivet i det utkast som läggs fram till EU-ambassadörerna på fredag, som Contexte publicerat.

Mjukar nya budet upp motståndet?

Frågan är dock om budet från det svenska ordförandeskapet flyger.

När EU-ambassadörerna samlades förra veckan var i alla fall inte budet tillräckligt: Mer än 15 länder motsatte sig då förslaget att det skulle bli bindande att stödformen ska vara enarådande.

När de samlas nu igen på fredag har det också införts en viss lättnad – genom att det föreslagits en övergångsperiod på tre år i stället för ett, innan stödsystemet ska vara det enda giltiga.

Och därmed är förhoppningen att en grupp av hittills kritiska länder, ledda av Nederländerna, ska svänga.

– Den lades i alla fall in på direkt inrådan, uppger en källa för Altinget.

Frågan är dock hur väl det svenska ordförandeskapet känt av temperaturen i rummet: För även om det finns en entusiastisk grupp, bland andra ledda av Frankrike som vill ge stöd till befintlig kärnkraft, så finns det också en annan grupp som är skeptisk.

Dessa företräds bland andra av Tyskland, som dels är skeptiska till att marginalkontrakten ska vara tvingande. Dels är de skeptiska till att kärnkraft och befintliga kraftverk ska kunna ta del av stöden, rapporterar Contexte vidare.

Olika slutsatser av tidigare erfarenheter

Hittills har det främst varit i Storbritannien som stödsystemet använts mest frekvent. Där har marginalkontrakten hittills lett till att elproducenterna fått 6,1 miljarder pund, eller 82 miljarder kronor i dagens värde, från konsumentledet sedan systemet drog i gång i 2016. Det uppger ansvariga statliga bolaget Low Carbon Contracts till Altinget.

Och då har samtidigt inte ett av de dyraste projekten, kärnkraftsverket Hinkley point C, tagits i bruk.

För där kärnkraftverket Hinkley point tidigare har haft ett garantipris på först 1,2 kronor kilowattimmen, så ligger det nu på 1,4 kronor kilowattimmen, utifrån dagens pundpris, när produktionen förväntas starta 2025.

Samtidigt har andra nya projekt som finansierats inom programmet landat på liknande priser, där nya landvindbaserade projekt bara de senaste veckorna knutit upp produktionen vid närmare 1,5 kronor per kilowatt, samtidigt som vissa havsvindsprojekt legat på 0,7 kronor per kilowatt. 

EU-kommissionen har ändå god tilltro till att ”rätt utformade” marginalkontrakt kan vara en vinstaffär för konsumentledet.

Enligt kommissionens skattning, som baseras på att 75 procent av de tillkommande förnybara energiprojekten skulle omfattas av marginalkontrakt, skulle systemet årligen generera årliga intäkter till konsumenterna på minst 4,5 miljarder euro år 2023 och minst 13 miljarder 2025.

Inte enda knäckfrågan

Frågan om marginalkontraktens roll framöver är den främsta stridsfrågan. Men det återstår också andra. Däribland att avgöra var eventuella intäkter från marginalkontrakten ska fördelas, samt att avgöra under vilka förutsättningar som en energikris kan deklareras, och därmed ge medlemsländerna rätt att gå in med direkta prisstöd till framför allt små- och medelstora företag, samt hushåll.  

– Det återstår att se vad som får grönt ljus på fredag, säger en källa hos ordförandeskapet.

Beslutskedja: Utredning: Ett elsystem med tydligt systemansvar, hög leveranssäkerhet och långsiktiga planeringsförutsättningar, Dir. 2024:12

24/5
2023
8/6
2023
23/8
2023
14/9
2023
24/10
2023
25/1
2024
26/1
2024
30/1
2024
11/6
2024
25/4
2025

Forrige artikel Granskning: SD största motståndaren till EU:s klimatpolitik Granskning: SD största motståndaren till EU:s klimatpolitik Næste artikel Hoppfullt inför avgörande migrationsmöte Hoppfullt inför avgörande migrationsmöte
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.