Talmannen: Riksdagsbibliotekets roll allt viktigare

Riksdagsbiblioteket har funnits som en del av riksdagen sedan 1851 och ett av de främsta uppdragen är att tillhandahålla relevant och korrekt information till riksdagens ledamöter och tjänstemän. 

– Det är dels böcker och databaser. Men vi har också hand om nyhetsbevakningen för riksdagen, säger Anders Olsson, bibliotekschef på riksdagsbiblioteket sedan tio år tillbaka.

Han menar att i takt med ökad desinformation och ”alternativ fakta” blir riksdagsbibliotekets roll allt viktigare för riksdagens arbete. 

– Med tanke på att vi har en värld där det finns alternativ fakta om det mesta, så är det ännu viktigare att det finns en grupp som faktiskt kan granska det och säkerställa att det finns korrekta källor, säger han till Altinget. 

Talman Andreas Norlén delar bilden. 

– Ja, jag håller med om det, säger han till Altinget. Han fortsätter: 

– Vi lever ju tyvärr i en tid där fakta ifrågasätts och undergrävs på olika sätt. Då är det förstås viktigt att både ledamöter och anställda i riksdagen kan få hjälp att ta fram kvalitetssäkrade publikationer. För att på så sätt få ett bra underlag för de ställningstagandet man gör.

Ledamöterna i media

För ledamöterna handlar nyhetsbevakningen som biblioteket tillhandahåller till stor del om att få veta vad som skrivs om deras ämnen och även om dem själva i media. Men bibliotekets uppdrag är också om att se till att både ledamöter, riksdagens utredningstjänst och utskottskanslierna har bra och relevant bakgrundsmaterial för sitt arbete.

– När ledamöterna reser så får de ett reseunderlag från oss. Ska de till exempel till Tadzjikistan så får de ett utdrag från oss om vad som är aktuella frågor, debattartiklar, vilka som styr, hur budget ser ut och vilka viktiga frågor man jobbar med i parlamentet just nu.

I en avskild del av biblioteket, dit endast ledamöterna har tillgång, finns också en hylla med både skönlitteratur och mer allmänna reseböcker.

– Ska de ut och resa kanske de också vill gå ut en sväng på kvällen. Då finns möjligheten att få med sig en sådan här bok också som man kan låna här.

De interna uppdragen är en av flera uppdrag som riksdagsbibliotekets har. Syftet med att biblioteket inrättades var initialt att husera riksdagstrycket, protokollen från alla de beslut riksdagen fattar. 

– Allt som har beslutats i Sveriges riksdag, det ligger omkring dig, säger Anders Olsson. 

Andreas Norlén berättar att han själv framförallt använder biblioteket för nyhetsinhämtning och för att ta fram faktaunderlag. Däremot händer det inte så ofta att han nyttjar ledamotsrummet för läsning.

– Det får jag väl erkänna är väldigt sällan. Däremot när jag besöker biblioteket så blir jag alltid tagen av de fina lokalerna. Där tycker jag att man har skapat en väldigt härlig biblioteksmiljö som samtidigt knyter an till byggnadens historia, säger han. 

Norlén lyfter särskilt fram stengolvet i en del av biblioteket som lagts med stenar stenar från olika delar av Sverige. 

– Det tycker jag också markerar att det är en plats som handlar om hela Sverige, säger han. 

Unikt i sitt slag

Sedan 1918 ingår det också i uppdraget att göra riksdagstrycket tillgängligt för allmänheten och biblioteket är ett av få parlamentsbibliotek i världen som är öppet. 

– I Norden är det bara Sverige och Finland som har riksdagsbibliotek som är öppna för allmänheten. I Europa finns det ett antal som är öppna, men de flesta är inte det. Här kan du i stort sett bara kan gå in, det är ganska unikt, säger Anders Olsson. 

– Riksdagen är ju tillgänglig på så sätt att du kan komma på besök. Men hit kan du faktiskt komma och sätta dig, mitt i hela riksdagens historia.

Att ansvara för riksdagstrycket innebär dock vissa utmaningar. I takt med riksdagens arbete växer trycket med 4,5 hyllmeter om året. Det tryck som finns arkiverat på biblioteket på Storkyrkobrinken i Gamla stan är bara toppen av ett isberg. 

– Vi har drygt 400 meter riksdagstryck här. Men det stora arkivet har vi på KB (Kungliga biblioteket, reds.anm).

Just nu finns det plats för det växande riksdagstrycket i ytterligare ett par år. Men framöver kommer man att behöva utöka. Planerna för förvaringen av det omfattande materialet är dock ännu inte helt klara. 

– Vi har ett kontrakt på magasinet som är på KB till 2030. Om vi då ska byta magasin, så handlar det om 10 000 hyllmeter, säger Anders Olsson. 

Transkriberat sedan 30-talet

Förutom de fysiska utmaningarna att få plats finns också ett digitalt omfattande arbete som pågår. I dag är allt nytt riksdagstryck digitalt och det går att söka och enkelt få tillgång till materialet. Men det finns äldre riksdagstryck som är långt ifrån digitala. 

– Det finns ett antal volymer i slutet på 1700-talet där protokollen bara finns i handskrift, säger Anders Olsson.

Arbetet med att transkribera de handskrivna texterna har pågått sedan 1938. Trots det är det en hel del arbete kvar för bibliotekets historiker, som jobbar heltid med översättningen, uppskattningsvis 20 år. 

– Han fyller 50 år och han brukar säga att han ska nog hinna klart innan det är dags för honom att lämna in, säger Anders Olsson. 

Att göra riksdagsmaterialet tillgängligt är dock mer än att göra det digitalt, berättar Anders Olsson. 

– Även om materialet finns i en databas så måste du som användare kunna tillgodogöra dig materialet, se var i en lagstiftningskedja materialet befinner sig och förstå komplexiteten.

Det gör kompetensen som finns på riksdagsbiblioteket högst relevant även på sikt när allt material är digitaliserat, menar Anders Olsson. 

Dröm om digitala SFSer

Sofia Lindgren och Anna Nyström är två av de 32 medarbetare som jobbar på biblioteket. Sofia Lindgren poängterar att det finns betydligt mer av delarna i beslutsprocessen som kan digitaliseras. 

– Tänk om alla SFS:er skulle finnas digitaliserade, vilken grej. Det är vår dröm, säger hon till Altinget. 

Att göra Svensk författningssamling (SFS), det vill säga alla lagar eller ändringar i lagar, digital menar hon skulle göra den informationen betydligt mer tillgänglig och lätthanterligt. 

– Kungliga biblioteket gjorde ju en stor insats för några år sedan och digitaliserade många av SOU-erna, från 1922 fram till 1999. Och det var ju fantastiskt för på det sättet kan man nå ut till så många, säger Sofia Lindgren.

För Sofia Lindgren och Anna Nyström är en av de roligaste delarna med arbetet själva detektivarbetet när någon vill ha hjälp med specifik information. Det kan handla om frågor som när svanar blev fridlysta eller frågor om en motion om att riksdagen ska flytta till Arboga. 

– Det svåraste är ju nästan när någon har en felaktig uppgift. Och man måste försöka belägga att nej, det här kan man inte hitta. Man vill ju vara ganska säker innan man säger att något inte finns, säger Anna Nyström. 

Vissa epoker är också lite svårare att orientera sig i än andra menar Sofia Lindgren. 

– Så fort någon säger ståndsriksdagen. Ja, då får man ladda lite och sen tänka ”Ja, då kör vi”, säger hon. 

Anders Olsson ser ljust på bibliotekets framtid och tror att man kommer att fylla en viktig funktion även framöver. Men han ser också att det finns risker och ett behov av att säkerställa bibliotekets självständiga roll. 

– Det finns ju parlament som i Polen och Ungern till exempel där man gärna vill begränsa eller vinkla den information som kommer från parlamentet, säger han. Han fortsätter: 

– Det kan ju bli ett nytt styre framöver som är mån om att tala om att bara viss fakta ska komma ut. Där tror jag att det är oerhört viktigt att vi har en stabil och viktig plats, väl förankrad både hos talman och riksdagsdirektören och förstår att biblioteket är en ingång om man ska förstå vad som sker. Och att det är allas rätt att ha möjlighet att få läsa det.

Anders Olsson poängterar att en sådan situation just nu känns främmande. Han inte ser några sådana tendenser, snarare tvärtom då både riksdagsdirektören och talman Andreas Norlén båda starkt värnar om biblioteket. 

– Men man måste förstå att det kan hända. Då gäller det att säkerställa vårt uppdrag med tydliga styrdokument och att man befäster den rollen vi har; att vara öppna och ha en tydlig roll som inte handlar om att begränsa eller att vinkla fakta. Det tror jag är jätteviktigt framöver också, säger han.  

Andreas Norlén ser inte heller tendenserna från någon av de politiska partierna eller från andra. Men även han ser vikten av att biblioteket har en stark roll även i framtiden. 

– Det är självklart viktigt att man som kunskapskälla för det parlamentariska beslutsfattandet alltid agerar på ett professionellt sätt som statstjänsteman, alltså partipolitiskt neutralt och objektivt, utan att ta någon slags politiska hänsyn, självklart. Det är ett grundläggande krav för att vara en del av vår riksdagsförvaltning, tänker jag, att man har den etiken, säger han.

lco@altinget.se