Terrordådet i Bryssel väcker farhågor om fler attacker på europeisk mark
Mordet på två svenska fotbollsfans i hjärtat av Bryssel kommer vid en tidpunkt då det finns en växande oro för säkerheten i Europa.
BRYSSEL: Skolan var halvtom när jag släppte av mina två pojkar på tisdagsmorgonen i Schaerbeek i norra Bryssel. Många föräldrar hade ägnat morgonen åt att ställa sig samma fråga som vi ställt oss. Kan man skicka iväg sina barn när det pågår en jakt på en misstänkt terrorist i det kvarter där man bor?
Ungefär samtidigt sköts och greps den 45-årige tunisiern Abdesalem Lassoued på ett café några kilometer bort efter att han kvällen innan hade mördat två svenska fotbollsfans och skadat en tredje i centrala Bryssel. Mindre än två timmar senare var han död av sina skador.
För oss som bor här var det omöjligt att inte påminnas om hur det var när den belgiska huvudstaden skakades av de brutala terrordåden 2016, då bomber exploderade på flygplatsen och i tunnelbanan mitt i EU-kvarteren, precis nedanför det internationella presscentret där Altinget och många andra medier har sina lokaler.
För oss skandinaver var det en ännu mer overklig känsla att gärningsmannen medvetet hade riktat in sig på svenskar. Så medan säkerheten kring den svenska EU-representationen och den svenska kyrkan – ja, även IKEA – skärptes, i rädsla för att attacken var en del av en större terroristoperation, ställde vi oss en annan fråga. Hade vi danskar och svenskar i Bryssel nu blivit en särskild måltavla efter sommarens koranbränningar?
Alla europeiska länder är sårbara
Under tisdagen drog belgiska myndigheter slutsatsen att Abdesalem Lassoued sannolikt agerat på egen hand. Samtidigt tog de upp att det inte bara var koranbränningarna som hade sporrat honom att ta till automatvapen, utan också bombningarna av Gaza i kölvattnet av Hamas attacker mot över tusen civila israeler.
Så även om den direkta hotnivån i den belgiska huvudstaden nu har trappats ned, finns det fortfarande en rädsla för att de spänningar som orsakats av denna konflikt kan spilla över på europeisk mark.
Om någon tvivlat på om EU:s ledare är medvetna om denna rädsla så skingrades dessa tvivel på tisdagskvällen när det hölls ett i förväg planerat EU-toppmöte via videolänk. Det inleddes med en tyst minut för de oskyldiga liv som gått förlorade inte bara i Israel och Palestina, utan också i Bryssel och Frankrike, där en skollärare knivhöggs till döds förra fredagen av en 20-årig man som påstod sig agera för Islamiska statens räkning.
Frankrikes president, Emmanuel Macron, har tidigare förnekat att händelsen i Arras i norra Frankrike, som begicks av en ryss med rötter i det muslimska Ingusjien, har något att göra med konflikten i Israel. Men på tisdagen klargjorde presidenten att islamistisk terror är tillbaka i Europa och att detta innebär att "alla europeiska länder har en sårbarhet".
"Det är den som kommer med att vara en demokrati och en rättsstat, där det finns individer som på ett ögonblick kan bestämma sig för att begå det värsta", sade han.
Större fokus på migration
Europeiska rådets ordförande och toppmötets ledare Charles Michel varnade direkt efter mötet för att konflikten kan få konsekvenser för säkerheten på den europeiska kontinenten.
– Det är en konflikt som skapar stor fragmentering och splittring mellan människor i våra samhällen. Därför finns det ett behov av att vi också arbetar tillsammans på EU-nivå för att försöka minska spänningarna och för att försöka förhindra säkerhetsrisker och stärka samarbetet mellan våra säkerhetstjänster, sade ordföranden, som också påpekade att länderna måste motverka hatpropaganda och andra uttryck som kan splittra samhällen ytterligare.
På europeisk nivå råder det ingen tvekan om att de senaste dagarnas händelser också innebär ett ännu större fokus på migration. Det gäller EU:s yttre gränser, som statsminister Ulf Kristersson på tisdagen krävde ska stärkas. Men det gäller också i hög grad hanteringen av migranter som redan befinner sig på europeisk mark och, inte minst, de som gör det utan att ha rätt till det.
Abdesalem Lassoued anlände till den italienska ön Lampedusa 2011 och har sedan dess bott i Italien, Sverige, där han också har suttit fängslad, och Belgien. Han ansökte om asyl 2019 och fick avslag på sin ansökan 2020. Enligt migrationsministern Nicole de Moor "försvann han från radarn" och raderades därför från de offentliga registren året därpå. Ändå har han kunnat leva ostört i Schaerbeek, där han har fru och familj. {{toplink}}
Självrannsakan måste börja
Problemen med att genomföra utvisningar av asylsökande som fått avslag är ingen ny fråga på EU:s dagordning. Så sent som i våras lade EU:s asylkommissionär Ylva Johansson fram nya förslag för att få fler människor som inte har rätt att stanna utvisade från unionen. Det är dock fortfarande en utmaning som alla länder kämpar med och Belgien är inget undantag. Bara under förra året utfärdades över 25 000 utvisningsbeslut, varav färre än 4 000 verkställdes.
Detta var också ett av de ämnen som den svenske statsministern förväntades ta upp med Belgiens premiärminister Alexander De Croo när han på måndagen anlände till Bryssel för en minnesstund för offren, följt av besök hos den belgiska polisen och åklagaren, innan han avslutade dagen hos Svenska kyrkan.
Samtidigt kan vi förvänta oss en del självrannsakan och fingerpekande på belgisk mark under de kommande dagarna. Abdesalem Lassoued var känd av polisen för människohandel, illegal vistelse och för att eventuellt utgöra en säkerhetsrisk, säger landets justitieminister, Steven Van Quickenborne. Så varför vidtogs inga åtgärder?
Kritik har redan börjat yttras. Det är som om de belgiska myndigheterna inte har dragit lärdom av både 2016 och den stora terrorattacken i Paris året innan, där 130 människor dödades och flera av gärningsmännen också hade kopplingar till Bryssel.
Samtidigt hoppas vi som bor här innerligt att attacken var en isolerad händelse. Och hemma hos oss kramade vi om barnen en extra gång när de hämtades från skolan på tisdagseftermiddagen. {{toplink}}
Därför borde vi se värdet av det värdelösa vetandet
Är det Kristerssons parti – eller är det upprorsmakarnas?
