Bäddat för budgetbråk på toppmöte

Af Charlotta Asplund Catot, Thomas Lauritzen och Rikke Albrechtsen
Redaktör Altinget EU, Europaanalytiker, Altinget dk respektive redaktör Altinget EU, Altinget dk

BRYSSEL: Danmark, Sverige och Finland ställer sig på barrikaderna för att förhindra nya miljardutgifter när EU:s stats- och regeringschefer träffas på torsdag för att diskutera EU:s långtidsbudget.

– Vi har alla nationella budgetar där vi måste prioritera, så EU måste göra samma sak, säger Sveriges EU-minister Jessika Roswall inför samtalen om budgetreform vid veckans toppmöte.

Medan de flesta inser behovet av att anpassa unionens rambudget för 2021-2027 till en ny verklighet med krig och instabilitet i Europa, är medlemsländernas regeringar djupt oeniga om hur mycket pengar som ska skjutas till.

I synnerhet de sydeuropeiska medlemsländerna vill öka stora delar av den totala budgeten, i linje med det EU-kommissionen föreslog i juni, för att fylla de gap som orsakats av oförutsedda utgifter som kriget i Ukraina, räntehöjningar och inflation. Men regeringarna i de nordiska länderna och andra medlemsländer som Nederländerna, Österrike och Tyskland vill bara gå med på att diskutera nya pengar ifall dessa går till Ukraina.

Sydeuropéer vill ha ett omfattande paket

– De motstridiga intressena kan utlösa en konflikt som riskerar att äventyra EU:s långsiktiga stöd till Ukraina, säger seniorforskaren Jan Høst Schmidt, budgetexpert på Think Tank Europe.

Risken är att länder som Italien, Spanien, Portugal och Grekland vägrar att separat förhandla om en ny Ukrainafacilitet med cirka 200 miljarder i direktstöd plus nästan dubbelt så mycket i lån. Något den ukrainska regeringen desperat vill ha. Inte för att dessa länder inte vill hjälpa Ukraina, utan för att de vill förhandla om ett övergripande paket med många fler miljarder för andra nya EU-utgifter också.

– Sydeuropéerna riskerar att säga: Om stödet till Ukraina innebär att vi inte ens kan diskutera en ökning av den totala budgeten på andra områden, då är det inte möjligt. De pengarna ska inte indirekt tas ifrån oss, säger Jan Høst Schmidt.

Den grundläggande konflikten om budgeten kan förstöra stämningen på toppmötet i Bryssel på torsdag och fredag, där de europeiska ledarna också kommer att diskutera kriget i Ukraina och krisen i Mellanöstern.

Hundratals miljarder kronor står på spel

Efter flera år av krig, pandemi, energikris och stigande inflation i Europa finns det inte längre något manöverutrymme kvar i EU:s sjuåriga rambudget på nästan 14 200 miljarder kronor.

Därför föreslog EU-kommissionen i juni en ökning för åren 2024-2027 med upp till cirka 880 miljarder kronor extra.

Utöver de 200 miljarderna till Ukraina föreslår kommissionärerna ytterligare runt 177 miljarder för gränskontroll och migrationshantering och cirka 118 miljarder för grön omställning och strategisk utveckling av europeiska företag.

Kommissionen ber också om 22 miljarder för ny personal och ökade administrativa kostnader, och nästan 35 miljarder för oförutsedda utgifter under resten av budgetperioden. Den största posten är dock 224 miljarder kronor för ökade räntekostnader för de lån som EU tog upp på unionens vägnar för att finansiera återhämtningsfonden på 8 800 miljarder kronor efter Coronakrisen.{{toplink}}

På torsdag eftermiddag kommer statsminister Ulf Kristersson och de andra europeiska ledarna att ha en första diskussion på toppnivå om kommissionens förslag. Debatten kommer att staka ut riktningen för svåra förhandlingar som ska leda fram till ett beslut vid nästa EU-toppmöte, i december.

”Ingenting är överenskommet förrän allt är överenskommet. Vi måste kritiskt granska vilka våra viktigaste behov är, identifiera våra prioriteringar och besluta hur vi ska finansiera dem”, skriver EU:s rådsordförande Charles Michel i sin inbjudan till ledarna.

Nordiska länder vill behålla sina pengar

Det är dock lättare sagt än gjort. Bland de diplomater som förbereder veckans toppmöte finns farhågor om att diskussionen kommer att köra fast redan från start.

Stats- och regeringscheferna från de nordiska länderna kommer att vara bland dem som vill sätta stopp för alla nya utgifter som inte är direkt relaterade till stödet för Ukraina. 

De övriga extra miljarderna, till exempel för att hantera migration, industriell utveckling och stigande räntekostnader, bör enligt de sparsamma länderna fås fram genom att flytta pengar inom den befintliga rambudgeten.

– Det är delen om Ukraina som är avgörande. Vi är mycket skeptiska till att tillföra nya pengar på något av de andra områdena, sade Finlands EU-minister Anders Adlercreutz när han diskuterade frågan med andra ministrar i Luxemburg på tisdagen.

Hans svenska kollega Jessika Roswall instämde helhjärtat.

– Vi har en budgetrestriktiv hållning (...) Finland och Sverige är väldigt likasinnade, men vi är många fler länder som ser behovet av omprioriteringar, sade hon.

Danmark kommer inte att omförhandla hela budgeten

Från danskt håll gjorde näringsminister Morten Bødskov (S) klart redan i juni att Danmark anser att ett återupptagande av förhandlingarna om EU:s totala rambudget "varken är nödvändigt eller önskvärt".

Detta är fortfarande i hög grad Danmarks uppfattning, säger de danska socialdemokraternas ledare i Europaparlamentet, Christel Schaldemose.

– Ingen är oense om att vi måste hitta pengar till en ny Ukrainafacilitet. Men resten måste vi finansiera inom ramen för den budget vi har. Det är för lätt för nettomottagarländerna att bara kräva mer nya EU-pengar hela tiden, säger hon.

– Om vi tar upp hela den debatten igen kommer alla att vilja ha det som de inte fick förra gången. Det kan leda till en större kris. Därför säger Danmark och många andra att vi måste kunna hitta pengarna genom besparingar någon annanstans, säger Schaldemose.

Regeringarna i söder håller inte med om den analysen.

Sydeuropa varnar för "självmordsartade" nedskärningar

En högt uppsatt diplomat från ett sydeuropeiskt land säger till Altinget att det är ett "jätteproblem" om länderna i norr bara vill hjälpa Ukraina och inte ge mer pengar för att hantera migration eller fylla på EU:s krisfonder för exempelvis naturkatastrofer, som också har tömts i förtid.

– Vi kan inte ge miljarder euro till Ukraina och inte ha en enda cent till det som är viktigt för de europeiska medborgarna, säger diplomaten, som beskriver det som "självmord" för sydeuropeiska ledare att återvända hem tomhänta.

Argumentet från länderna i norr att det mesta av pengarna kan tas från en annan del av budgeten går inte hem. I stället insisterar de på att om pengar tas från exempelvis EU:s forskningsfonder eller Erasmus studentutbytesprogram skulle det kunna skicka förödande signaler till befolkningen. Inte minst inför det kommande EU-valet nästa år.

– Det vore att såga av den gren vi själva sitter på, säger den sydeuropeiska diplomaten.

Samtidigt förbereder sig EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för en tuff uppgift när hon på torsdag träffar ledarna för de 27 länderna.

Enligt källor inom kommissionen är det ett missförstånd att tro att de miljarder som redan öronmärkts i den nuvarande sjuårsbudgeten kan flyttas runt. Därför måste ledarna fatta det tuffa beslutet om vad de ska skära ned på, om de inte vill skjuta till mer pengar.

Samtidigt tickar klockan. Det nya stödpaketet till Ukraina ska träda i kraft redan efter nyår. Därför är farhågan att Ulf Kristersson och hans kollegor kommer att använda tiden på toppmötet till att stå fast vid sina välbekanta ståndpunkter i stället för att enas om en riktning mot en kompromiss.