Tre tidigare landshövdingar: Sluta göda den digitala organiserade mängdbrottsligheten
Bankerna har hela tiden hävdat att slopandet av kontanter och ökad digitalisering skulle minska brottsligheten. Nu ser vi att det inte stämmer. Det är därför lätt att misstänka att smutskastandet av kontanter varit ett sätt för bankerna att forcera igenom sin digitaliseringsagenda, skriver de tre tidigare landshövdingarna Ylva Thörn, Eva Eriksson och Björn Eriksson som dessutom är ordförande för Kontantupproret.
Bedrägeribrotten blir allt vanligare. Enligt Brå:s statistik skedde runt 200 000 bedrägeribrott bara förra året och ökningen är störst bland äldre och funktionsnedsatta. Vi som skriver kan tyvärr bekräfta bilden. I våra olika roller har vi träffat många människor som på det här sättet blivit av med sina livsbesparingar och sett mycket av sina liv gå i spillror. Extra obehagligt är att den här typen av bedrägerier finansierar den organiserade kriminaliteten med våldsbrott, trafficking och narkotikahandel.
Befogenhetsbedrägerierna har ökat
De brott som ökat mest är enligt Brå en särskilt manipulativ variant, så kallade befogenhetsbedrägerier. Här utger sig bedragarna för att komma från en betrodd verksamhet som till exempel hemtjänsten, vårdcentralen eller banken. De påstår kanske att de behöver ha en läkartid bekräftad eller vill larma om obehöriga uttag. De agerar empatiskt och proffsigt och använder sig ofta av samma telefonnummer, logotyper och annat som den ”riktiga” verksamhetens och lyckas få kunden att logga in och utföra transaktioner.
Bankerna ersätter inte kunder som varit med om den här typen av brott. Enligt lagen slipper bankerna det om kunden har uppträtt ”särskilt klandervärt”, vilket man anses ha gjort om man själv har genomfört transaktionen. Men bankerna inser säkert att vanliga kunder alltid kommer att befinna sig i underläge gentemot professionella bedragare. När bankerna samtidigt har sett till att det inte finns några andra alternativ till de digitala betalsätten tycker vi att det är magstarkt att i de här fallen lägga hela ansvaret på kunden.
Bankernas påstående stämmer inte
Bankerna har hela tiden hävdat att slopandet av kontanter och ökad digitalisering skulle minska brottsligheten. Nu ser vi att det inte stämmer. Det är därför lätt att misstänka att smutskastandet av kontanter varit ett sätt för bankerna att forcera igenom sin digitaliseringsagenda. Det har ju varit bankernas stora vinstrecept att dra ner på kontor och personal och låta kunderna själva utföra sina bankärenden. De kan nu luta sig tillbaka och se hur pengarna flödar in.
Även om bankerna har ett stort ansvar för utvecklingen, är vi så pass luttrade att vi förstår att de inte frivilligt kommer att börja ersätta sina kunder eller ändra på sin lönsamma affärsmodell. Vi har försökt föra dialoger med bankerna om detta förr, men de håller sig undan.
Som väl är har EU nu vaknat i frågan. Kommissionen har presenterat ett lagförslag som innebär att handeln i hela Euroområdet ska ta emot kontanter, bland annat på grund av bedrägerisituationen. Här får nu med ens våra politiker, finansmarknadsminister Niklas Wykman och civilminister Erik Slottner, EU:s stöd i ryggen att gå från ord till handling. Låt oss hoppas att de tar den möjligheten, visar att de företräder folket och inte finansiellt starka lobbygrupper.
Vi vill samarbeta med myndigheterna om gängkriminaliteten
Under all kritik att styret i Region Stockholm säger upp vårdpersonal via medierna
