Trossamfund måste ta namn och adress på betjänade för att få statligt stöd

De samfund som vill få del av statligt stöd måste ha namn och adress på betjänade. Däremot kommer Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) inte att begära in listor. Och revisorer kommer inte att titta i dem ”i år”, uppger SST för Altinget.

– Vi tror att det här kommer att finnas med i en förordning från regeringen, om riksdagen antar propositionen om demokrativillkor den 18 juni, säger Isak Reichel, direktör och myndighetschef på SST till Altinget.

Med ”det här” syftar Isak Reichel på innehållet i de föreskrifter från SST som trädde i kraft vid årsskiftet. Där står det att ett ”bidragsgrundande betjänade kräver att de är folkbokförda i Sverige och som finns upptagna i medlemsregister eller register över regelbundna deltagare som innehåller (…) uppgift om namn, adress och födelsedatum.”

Omröstningen i riksdagen den 18 juni gäller propositionen ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor” (SOU 2023/24:119), allmänt kallade för demokrativillkoren.

Människor i utsatthet

Först därefter förväntas regeringens förordning med krav på namn och adress komma. SST:s nuvarande föreskrifter är ett sätt att förekomma det liggande lagförslaget, som fanns med i utredningen ”Rätt mottagare Demokrativillkor och integritet” (SOU 2021:66).

I den utredningen fanns också ett förslag om att tillförlitligheten i medlemsförteckningar och listor på betjänade ska kunna intygas av revisorer. Därav formuleringen ”i år” i ingressen.

Religiösa samfund jobbar nästan alltid med människor i utsatta livssituationer. Isak Reichel får frågan om det här inte blir ett orimligt ingrepp i den personliga integriteten.

– Det kan det bli, men alla som betjänas behöver inte räknas. Jag tror dock att det kan bli ett problem för Frälsningsarmén, till exempel, säger han till Altinget.

I tidningen Dagen, som skrivit om nyheten, bekräftar Magnus Wahlström på Frälsningsarmén att de kan påverkas negativt. I deras sociala arbete finns besökare som saknar en fast bostad eller postadress.

– Och en gudstjänstbesökare som kommer tre gånger om året frågar man förstås inte – i något samfund – om namn och adress, säger Wahlström.

Tillbakavisar

Dagen skriver i samma artikel att ”församlingarna och trossamfunden framöver måste rapportera in namn och adress för de betjänade, något som inte har varit nödvändigt tidigare”.

Men på SST förnekar de bestämt att de skulle begära in uppgifter på namn och adress för betjänade.

Däremot måste församlingarna i sina egna register ha de uppgifterna för att säkerställa att det handlar om unika individer i det underlag som trossamfunden rapporterar in till SST när organisationsbidragen ska fördelas.

Integritet och religionsfrihet

Sveriges kristna råds generalsekreterare Sofia Camnerin säger att frågan om att upprätta listor med namn och adress är ”en stor sak”, som har diskuterats fram och tillbaka sedan frågan blev aktuell i och med utredningen.

– Det är inte okomplicerat och vi har haft många diskussioner internt och med SST om integritet och religionsfrihet. Det är ytterst angeläget att den som står med på en sådan lista samtycker till det, att det finns robusta system och att uppgifterna bara används inom den egna kyrkan, säger hon till Altinget.

– Kyrkorna har tryckt på att man inte ska behöva redovisa de här uppgifterna för myndigheter. Vi väntar med spänning på uppgifter om hur det implementeras. Hur kommer tillsynen att se ut? Kommer man att göra stickprov? Det är oerhört viktigt att integriteten skyddas, säger Camnerin.

Beslutskedja: Personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till det civila samhället

3/11
2020
9/6
2021
1/8
2021
4/8
2021
27/8
2021
13/10
2021
15/10
2021
21/12
2021
22/12
2021
28/1
2022
23/2
2022
19/5
2022
5/6
2024

Forrige artikel Tuffare lagkrav för att få igenom försvarsavtal i Finland Tuffare lagkrav för att få igenom försvarsavtal i Finland Næste artikel Riksrevisionen: Flera brister i statens verksamhet Riksrevisionen: Flera brister i statens verksamhet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.