Trots ministerns önskan – nej till obligatorisk digital brevlåda

Civilminister Erik Slottner vill att fler ansluter sig till digitala brevlådor och har öppnat för att göra det obligatoriskt. Men utredaren Britt Bohlin vill inte se ett tvång. Däremot vill hon skärpa kraven på myndigheterna.

Ska det likt i Danmark bli obligatoriskt för svenska medborgare att ansluta sig till en digital brevlåda? Det var huvudfrågan i det tilläggsuppdrag som postfinansieringsutredaren Britt Bohlin fick av civilminister Erik Slottner (KD) förra våren.

Utredarens svar är klart och tydligt: Nej.

Anledningen? Det finns inte någon motsvarande struktur i Sverige som i Danmark till dem som inte har möjlighet eller lust att äga digitala verktyg.

– I Danmark har medborgarna tillgång till lokala kontor där du får hjälp att sköta din digitala brevlåda och kommunikation. De statliga kontoren i Sverige har förvisso en liknande funktion. Men de är för fyra myndigheter – inte alla, säger utredaren Britt Bohlin till Altinget och fortsätter:

– Sedan har vi biblioteken som kanske skulle kunnat göra detsamma för resterande myndigheter och kommunala och regionala aktörer. Men det är inte deras uppdrag, och vi tycker inte heller att det ska bli deras uppdrag. Det konstaterades därför ganska snabbt i utredningen att vi inte ska gå vidare med det förslaget.

Utredningens slutsats går i motsatt riktning mot regeringens önskan. Erik Slottner anser att svenskars anslutning till digitala brevlådor är för låg och har sagt till DN att regeringen vill ”pusha på” genom att göra det obligatoriskt. 

Samtidigt är även han medveten om att man inte kan tvinga människor att skaffa en smartphone. Att bygga ut motsvarande stödstruktur som i Danmark bedömer Britt Bohlin inte heller är aktuellt.

– Jag tror att det skulle vara svårt.

{{toplink}}

Tuffare krav på myndigheter

Utredningen har också haft i uppgift att titta på vilka krav som bör ställas på Myndighetssverige när det gäller att erbjuda digital post. Där vill Britt Bohlin se en större förändring. 

– Vi har sagt: Inget tvång för privatpersoner. Men däremot vill vi ha en lag som ställer krav på statliga myndigheter att vara tillgängliga att kommunicera digitalt, säger hon.

För samtidigt som sju miljoner invånare redan anslutit sig till en digitala brevlåda i Sverige, är det fortfarande inte alla myndigheter som skickar posten dit. Regeringen har tidigare sagt att endast 234 av landets kommuner, regioner och myndigheter har varit anslutna till någon av de tre digitala brevlådorna.

Sverige har gått från att tidigare ha varit ett föregångsland på EU–nivå till att på senare år ha tappat kraftigt när det gäller myndigheternas digitalisering. I den senaste rankningen gick bland andra Turkiet förbi Sverige som landade på en 16:e plats av 35 länder.

I utredningens egna kartläggning pekas bland annat potentialen i Domstolsväsendet ut. 

Britt Bohlin vill införa ett brett krav på svenska myndigheter att kunna kommunicera digitalt. När det samtidigt via EU-reglering införs krav på att offentliga aktörer ska ta fram en motsvarighet till Bank-id och en digital plånbok kommer tröskeln än mer sänkas för att fler myndighetsbeslut ska kunna kommuniceras.

– Domstolarna har exempelvis pekat på att de behöver ha någon form av ”läskvitto” för att bekräfta att en delgivelse mottagits, vilket de har i dag i den fysiska posten. Men de är också med på att det borde kunna gå att ta fram, säger Britt Bohlin.

Dyrare för kvarvarande

Utredningen kommer däremot inte i från den effekt som Britt Bohlin pekade på redan i sin första rapport till regeringen. Kvarvarande post blir dyrare att dela ut, och effekten förstärks ytterligare om förslaget om krav på digitala brevlådor genomförs. Från privata postleverantörer har det protesterats mot utvecklingen, men i utredningen har inblandade aktörer backat upp samtliga förslag.

Här trycker utredningen framför allt på sitt tidigare förslag, om att det borde införas en stödform för att behålla en utdelningsinfrastruktur för fortsatt postutdelning.

Därtill behöver också kraven på servicenivån än en gång ses över, menar Britt Bohlin, så att det till exempel endast kan ställas krav på utdelning en gång i veckan.

– Det måste finnas fysisk post i Sverige, inte minst utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det kan annars bli sårbart om någon vill angripa och det digitala är mer sårbart än en postbil och brevlåda, så den infrastrukturen måste finnas kvar.

Beslutskedja: Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten

12/2
2020
21/2
2020
28/2
2020
17/4
2020
29/5
2020
5/6
2020
11/6
2020
1/10
2020
27/1
2021
3/2
2021
5/2
2021
12/2
2021
17/2
2021
17/2
2021
19/2
2021
24/2
2021
30/1
2023
31/1
2023
1/2
2023
3/6
2023
8/11
2023
14/6
2024
25/6
2024
25/6
2024
9/12
2024

Forrige artikel Åkesson vill göra SD till Sveriges nya skolparti Åkesson vill göra SD till Sveriges nya skolparti Næste artikel C vill införa obligatoriskt nystartsår C vill införa obligatoriskt nystartsår
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.