Tungt toppmöte ska peka ut EU:s framtida riktning
Vem kammar hem unionens toppjobb? Hur ska unionen lägga upp sitt reformarbete? Och vilken politik ska EU driva de kommande fem åren? Frågorna är många och tunga när EU:s ledare på torsdagen träffas för femårscykelns kanske viktigaste toppmöte.
BRYSSEL. När EU:s stats- och regeringschefer på torsdagen samlas för ett två dagar långt toppmöte i Bryssel är hotellrummen bokade ända fram till lördagen. Med en lång lista tunga ämnen har farhågorna inför mötet varit att diskussionerna kommer att spilla över in över helgen.
Frågan om stödet till Ukraina – inte minst det militära – och landets väg mot EU-medlemskap, försvar och säkerhet, konkurrenskraft, migration, hybridhot och situationen i Mellanöstern – dessa frågor kommer att ta upp en stor del av toppmötet.
Men framför allt ligger mötets stora fokus på några frågor som kommer att lägga grunden för vilken riktning EU-samarbetet ska ta de kommande fem åren.
Enas om toppjobben
Förhoppningen – och förväntan – är att EU-ledarna ska landa i ett beslut kring utnämningen av tre av EU:s toppjobb. Ett förslag på en topptrio låg på bordet redan när stats- och regeringscheferna träffades förra veckan – men då nådde man inte hela vägen fram.
I tisdags kom beskedet att det nu finns en deal mellan de förhandlande länderna – som bestått av Europas konservativa, liberala och socialdemokratiska ledare – och att den initialt föreslagna trion ligger fast.
Den konservativa tyskan Ursula von der Leyen får fem år till som EU-kommissionens ordförande, medan socialdemokraten och portugisen António Costa blir ny rådsordförande och Estlands liberala premiärminister Kaja Kallas förutspås bli EU:s nästa utrikespolitiska chef.
{{toplink}}Att det kommer att gå vägen den här gången är dock inte skrivet i sten. Italienska premiärministern Giorgia Melonis ilska för att ha blivit utesluten ur diskussionerna vid förra mötet, trots att hennes partigrupp i EU-parlamentet gått framåt ordentligt i valet, var stor. Att en uppgörelse nu slutits bakom hennes rygg kallade hon i ett tal i det italienska parlamentet på onsdagen för ”surrealistiskt”, enligt Politico.
Statsminister Ulf Kristersson (M) varnade i veckan från att utesluta något land ur diskussionerna.
– Det är alldeles uppenbart att om man låter partipolitiken gå före här så kommer det bara att skapa låsningar. Den svenska regeringen kommer att arbeta för att 27 länder så långt som det över huvud taget är möjligt kommer att kunna enas om det framtida ledarskapet i Europa, sade han inför EU-nämnden i veckan.
Han underströk även vikten av att komma vidare med frågan om toppjobben.
– Beslut måste fattas så snart som möjligt. Och så snart som möjligt är de kommande dygnen. Om det inte sker så kommer det att fördröja EU:s arbete i många andra frågor, sade han.
Strategiska agendan
I skuggan av toppjobbsdiskussionen ska EU-ledarna även klubba sina politiska prioriteringar för de kommande fem åren i den så kallade strategiska agendan, som lägger grunden för den kommande EU-kommissionens arbetsprogram.
Från svenskt håll tycks man vara hyfsat nöjd med hur den slutliga texten ser ut att bli.
De svenska prioriteringarna – Ukraina, utvidgningen, konkurrenskraften, gränsöverskridande och organiserad brottslighet, terrorbekämpning, migration, klimat, rättsstatens principer och försvars- och beredskapsfrågor – anses återspeglas i utkastet.
– Vi kan nu konstatera att vi verkar få genomslag för de prioriteringarna i allt väsentligt och vi kommer att fortsätta att arbeta för dem under diskussionen, konstaterade Ulf Kristersson i EU-nämnden.
{{toplink}}De svenska farhågorna kring skrivelser om statsstöd har enligt uppgift till Altinget ännu inte letat sig in i texten – men det är något som man från svenskt håll håller ett extra öga på in i det sista.
Att texten ser ut att innehålla skrivningar om innovation och regelförenklingar är däremot något som välkomnas från den svenska regeringen, som gjort konkurrenskraftfrågan till sin paradgren i EU-sammanhang.
Inte alla från svenskt håll skriver dock under på att utkastet till den strategiska agendan är tillräckligt vad gäller klimatambitionerna. På veckans EU-nämndsmöte inför toppmötet kom det kritik från både Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om alltför svaga skrivningar kring klimatet i utkastet till den strategiska agendan.
– Vi skulle gärna vilja se skarpare skrivningar om vikten av att slå vakt om klimatpolitiken och investeringarna som följer av klimatomställningen och ambitiösa mål för 2040, sade Socialdemokraternas Mathilda Ernkrans.
Interna reformer
Som en del i de stora framtidsfrågorna väntas EU-ledarna under toppmötet också anta en så kallad färdplan för hur EU ska reformeras internt framöver. Syftet är att vara bättre anpassat till framtida utmaningar och inte minst för att förbereda sig för framtida utvidgningar.{{toplink}}
Advokater kräver att regeringen ändrar vindkraftsvetot
Hon utreder vårdgarantin: ”Glad att få tillbaka bollen”
