Tyska parlamentet ska minskas – frågan är hur?
Ett annorlunda valsystem gör att den tyska förbundsdagen sväller. I val efter val stiger antalet ledamöter och i dag är de hela 736 stycken. Men partierna har svårt att enas om förändringar eftersom de egna mandaten står på spel.
En annorlunda politisk strid har blossat upp i Tyskland. Nämligen hur man ska minska antalet riksdagsledamöter. Alla partier är överens om att den tyska förbundsdagen har blivit för stor. Enligt vallagen ska antalet vara 598 ledamöter. Men i varje val sedan 2002 har antalet vuxit och efter det senaste valet sitter 736 ledamöter, alltså 138 ledamöter ”för mycket”, i förbundsdagen.
(Artikeln fortsätter efter grafiken)
Det har påverkat både förbundsdagens funktionssätt och inte minst kostat enorma pengar. För att få plats med alla ledamöter och medarbetare har ett nytt hus behövt byggas och skattebetalarnas förening i Tyskland beräknar att de 138 extra ledamöterna med tillhörande personal och kostnader kommer att kosta 4,5 miljarder kronor extra under mandatperioden.
Flera röster
Anledningen till det svällande parlamentet är ett komplicerat valsystem där tyskarna har två röster. En röst lägger väljaren på en politiker i sin valkrets (erststimme), den andra på det parti personen föredrar (zweitstimme).
Den förstnämnda läggs på en kandidat i en valkrets. Den med flest röster i valkretsen får mandatet, som i Storbritannien. Den andra rösten läggs på ett parti. Det är de rösterna som ska avgöra den procentuella mandatfördelningen, som i Sverige.
Kombinationen av de två rösterna har dock tidigare lett till att partier kan vinna för många mandat i valkretsarna i förhållande till hur många de borde ha i den procentuella fördelningen (överhängsmandat på valsystemspråk). För att komma tillrätta med det infördes för tio år sedan utjämningsmandat.
Det har dock fått bieffekten att för varje mandat för mycket som ett parti har fått i valkretsarna måste det ösas ut utjämningsmandat för att kompensera.
Oppositionskritik
Nu vill regeringspartierna (Socialdemokraterna, liberala FDP och De gröna) ändra systemet. De 598 mandaten föreslås fördelas procentuellt. En kandidat som vinner en valkrets ska därför inte längre vara garanterad en plats. Vinner ett parti 35 valkretsar men bara har rätt till 30 mandat blir de fem kandidater med lägst procentuellt stöd utan plats.
Det har fått oppositionen att slå bakut. Kristdemokraternas (CDU) systerparti CSU som bara ställer upp i Bayern brukar vinna nästan alla valkretsmandat i förbundslandet. Samtidigt som partiet inte ställer upp i övriga Tyskland. Det är alltså tydligt att partiet skulle förlora platser på det nya systemet.
CSU:s partisekreterare Martin Huber har gått hårt åt förslaget på Twitter:
”Trafikljuskoalitionens (regeringspartierna reds.anm.) förslag till en reformerad valrätt är valfusk. Att förvägra direktvalda ledamöter en parlamentsplats känner vi annars bara till från skurkstater”
Motförslag
Att systemet behöver förändras står dock klart. Därför har CDU/CSU kommit med ett motförslag. Det går ut på att minska antalet valkretsar från dagens 299 till 270. Det skulle minska antalet potentiella överhängsmandat och därmed antalet utjämningsmandat. Samtidigt har CDU/CSU öppnat för att också tillåta en del överhängsmandat innan utjämningsmandaten delas ut.
Fördelen med förslaget är att det skulle minska förbundsdagen jämfört med hur det ser ut i dag. Nackdelen är att den fortfarande skulle kunna bli klart större än 598 ledamöter och också att den proportionella representationen skulle kunna bli lidande.
Det sistnämnda, att fördela parlamentsplatserna så att fördelningen blir procentuellt riktig, kan tyckas självklart med svenska ögon sett. Men det är inte heller alla ledamöter från regeringspartierna som står bakom förslaget. Erik von Malottki (S), som inte hade fått en plats med det nya systemet, har sagt att han kommer rösta nej.
Fortsättning följer
Traditionen med valkretsar är stark i Tyskland och kritiker mot regeringens förslag befarar att viljan att engagera sig kommer bli mindre om man i stället för att möta väljarna i sin valkrets ska vara en bland många kandidater på en gemensam delstatslista.
Förslaget kommer att fortsätta behandlas i förbundsdagen under våren. Beslutet kan fattas med enkel majoritet. Men regeringspartierna vill gärna ha med sig oppositionen på tåget. De sistnämnda har dessutom hotat med att ta lagen till författningsdomstolen om den röstas igenom.
{{toplink}}
”Det här lagrummet är tänkt för alla krisskeden”
EU:s försvarspolitik växlar upp rejält
