Tyskland tar avstånd från ex-kansler – men gasproblemet finns kvar
Ex-kanslern Gerhard Schröders täta kopplingar till Putin har fått Tyskland att ta sin hand från honom. Men problemet kvarstår. Tyskland har gjort sig beroende av rysk gas. Det är svårare att komma ifrån i en handvändning.
Tyskland har sedan kriget i Ukraina inleddes svängt i sin försvarspolitik. Landet har bland annat valt att skicka vapen till Ukraina, något som står i strid med landets riktlinjer för vapenexport.
Förbundskanslern Olaf Scholz (SPD) har också aviserat en storsatsning på försvaret. Tyskland ska nå mer än 2 procent av BNP i försvarsutgifter. Totalt rör det sig om 1000 miljarder svenska kronor, lika mycket som den svenska statsbudgeten.
Samtidigt som dessa delar av Tysklands respons mot kriget har lovordats kommer kritik mot hur landet har agerat tidigare.
Gasberoende
I ett decennium har ledande politiker successivt fattat beslut som gjort landet mer beroende av gas – inte minst från Ryssland. När Tyskland 2011 beslutade att fasa ut kärnkraften var tanken att den skulle ersättas av förnybart. Men det har gått fortare att stänga kärnkraftverk än att bygga ut förnybara energikällor.
De sista kärnkraftverken ska stängas vid årsskiftet. Dessutom ska kolkraften vara borta år 2038. Tyskland är därmed så illa tvunget att använda gas medan omställningen pågår.
Ryska kranar
Det går inte heller för landet i en handvändning byta ut den ryska gasen mot annan. Då rysk gas i dag står för mer än hälften av den totala gasimporten till landet.
Det som får tyska politiker att plocka fram skämskudden är att andelen har ökat på senare år, även efter varningsklockan i form av Rysslands illegala annektering av Krim.
Nord Stream 2
I särskilt fokus har den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 varit. Det projektet har nu stoppats av Olaf Scholz. Men det löpte hela vägen till den 22 februari 2022. Nord Stream 1 pumpar fortfarande på för fullt.
Extra jobbigt för socialdemokraten Scholz blir det att en av hans föregångare och partikamrat, den tidigare kanslern Gerhard Schröder, har spelat en nyckelroll för projekten. Han var förbundskansler när Tyskland skrev på att bygga Nord Stream 1 och han är numera styrelseordförande för bolaget som byggt Nord Stream 2.
”Gas-Gerd”
Schröder har länge haft täta band med Vladimir Putin. Förutom ordförandeskapet i Nord Stream 2, är han styrelseordförande för det ryska statliga oljebolaget Rosneft. Dessutom föreslogs han så sent som den 4 februari (!) i år till ny styrelseledamot i Gazprom.
Schröders förehavanden på senare år har renderat honom öknamnet ”Gas-Gerd”. Och även om han kritiserats tidigare var det först i samband med Putins invasion av Ukraina som tyskarna på riktigt fick nog av Schröders Putinkramande.
Andra har lämnat
När invasionen inleddes dröjde det inte länge innan andra ex-politiker i ryska styrelser började dra sig ur. Österrikes tidigare förbundskanslerer Christian Kern och Wolfgang Schüssel har lämnat styrelserna för den ryska statliga järnvägen och oljebolaget Lukoil. Frankrikes tidigare premiärminister François Fillon lämnade styrelseposter i det ryska gasbolaget Sibur och oljebolaget Zaroubejneft.
Men Schröder har stannat vid Putins sida. När invasionen inleddes skrev han på Linkedin att ”flera fel begåtts på båda sidor”.
Ut i tyska kylan
Som en konsekvens av sitt agerande förlorar Schröder nu hedersutmärkelser och priser i en rasande fart. Först ut var fotbollsklubben Borussia Dortmund som tog tillbaka ett hedersmedlemskap, det gjorde senare också det tyska fotbollsförbundet.
Han har blivit av med ett välfärdspris, plockats bort från en lista över framstående partimedlemmar på SPD:s hemsida och en kyrka tänker inte sätta upp ett kyrkfönster – för att det finansierats av Schröder.
Dessutom har han själv avsagt sig hedersmedborgarskapet i hemstaden Hannover, förvisso först efter att stadens politiker sagt att de skulle ta det ifrån honom.
Schröders arv
Så att Tyskland till sist tar handen från sin ex-kansler står klart. Men kvar finns känslan av naiva politiker som inte förstått problemen med att göra sig beroende av Ryssland. Den skuggan faller inte bara på Schröder utan också hans efterträdare Angela Merkel och delstatspolitiker som Manuela Scheswig som in i det sista tyckte Nord Stream 2 var toppen.
Nu väntar ett uppstädningsarbete för regeringen Scholz. Omställningen behöver snabbas på och det ryska gasberoendet måste brytas. Det blir en tuff uppgift för den nyvalde kanslern. Betydligt tuffare och dyrare än att frångå en vapenexportriktlinje eller att ta sin hand från en tidigare kansler.
De försvarar fejkad sopsortering — varför ta risken?
Hur hade fallet Scouterna bedömts med de föreslagna demokratikriterierna?
