Uppfostringsresorna ska stoppas med rapporteringssystem

Regeringen vill ha ett nationellt inrapporteringssystem för barn som förs utomlands på uppfostringsresor eller för att giftas bort. Uppdraget att utforma systemet går till Jämställdhetsmyndigheten. ”Vi behöver få en tydligare bild av varje enskilt fall”, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) till Altinget.

Sedan tidigare har Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sprida kunskap om erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelser.  Under torsdagen tog regeringen beslut om att utvidga det med ett uppdrag att utreda ett nationellt inrapporteringssystem för att på så sätt kunna förebygga uppfostringsresor eller att barn gifts under sommarlovet. Uppdraget ska komplettera den kommande lagstiftningen om ett utvidgat reseförbud i Lagen om vård av unga, LVU.

Den propositionen, som nu ligger på riksdagens bord, innebär att ett utreseförbud ”ska kunna beslutas om ett barn riskerar att föras utomlands eller lämna Sverige och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan föranleda vård enligt LVU”.

Som exempel på omständigheter nämns fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön. Det kan också handla om den unges missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. 

Ska ändras

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni, men redan innan utreseförbudet klubbats av riksdagen vill socialtjänstministern utveckla lagstiftningen.

– Det ska inte vara för lätt att köra över gränsen och föra ut ett barn från en annan flygplats. Det är en av delar som vi tittar vidare på för att förstärka skyddet säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) till Altinget.

Sedan tidigare har också Socialstyrelsen i uppdrag ta fram statistik kring försvunna och bortförda barn i en hederskontext inom socialtjänstens verksamhet. Det uppdraget ska Jämställdhetsmyndigheten ta hänsyn till i sitt arbete med att ta fram ett inrapporteringssystem.

– Vi behöver gå till botten med vad det är som ligger bakom den här katastrofen som det är varje gång en person drabbas på det här sättet. Det allting syftar till är att vi ska kunna förebygga så att detta inte ska ske, vi behöver bättre strukturer., säger Paulina Brandberg.

Först 2026

Camilla Waltersson Grönvall pekar på att myndigheter i flera fall har haft kännedom om att barn eller unga befinner sig i en utsatt situation, men inte agerat tillräckligt.

– Socialtjänsten är nyckeln i detta, att hinna göra förebyggande åtgärder, säger hon.

Jämställdhetsmyndigheten får använda 2,5 miljoner kronor  av sitt anslag i år till uppdraget och beräknas få ytterligare 2,5 miljoner kronor för 2025 i höstens budget.

Uppdraget ska delredovisas om ett år och slutrapporteras 2026. När kan ett system faktiskt vara på plats?

– Beroende på hur omfattande delredovisningen om ett år är så kan man påbörja ett arbete, men att slutföra går inte förrän efter slutrapporten, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Beslutskedja: Ett utvidgat utreseförbud för barn

20/5
2022
3/10
2022
12/1
2024
27/2
2024
7/3
2024
25/4
2024
2/5
2024

Forrige artikel Ny rapport: Friskolestudenter presterar sämre på universitetet Ny rapport: Friskolestudenter presterar sämre på universitetet Næste artikel Hushållen lånar mindre och köper billigare bostäder Hushållen lånar mindre och köper billigare bostäder
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.