Utbildningsministern blickar mot Danmark för högskoleväsendets utveckling

Regeringen arbetar med flera förslag som ska främja Sverige som kunskapsnation, enligt utbildningsminister Mats Persson (L). ”Vi pratar ofta om att vi ska vara en excellent kunskapsnation. Men det är ingen som kan definiera vad det är för någonting, hur vi ska komma dit eller vem som ska göra vad”, menar Jacob Färnert, ordförande för SFS.

Det svenska högskolesystemet har inte genomgått några större reformer sedan 1990-talets högskolereform. I Danmark däremot har en rad reformer genomförts för högre utbildning och forskning.

– Danmark är ett bra exempel på hur man kan arbeta med excellent forskning, att man behöver ha politiskt mod för att betona att vissa saker är viktigare än andra, säger utbildningsminister Mats Persson (L) på ett seminarium anordnat av Sveriges förenade studentkårer (SFS). 

– Det är inte långt mellan Danmark och Sverige, men sett till reformer är det ett stort avstånd. Danmark har gjort mycket, och i Sverige har vi inte gjort mycket på tio år.

Han fortsätter:

– Avsaknaden av politiska initiativ har gjort att industrin, privata forskningsorganisationer och universiteten själva har tagit politiska initiativ.

Samtidigt som det är många bra förslag, så finns det också nackdelar med det, menar Persson, och pekar på att det leder till en stor variation mellan olika universitet och olika delar av systemet.  

SFS ordförande Jacob Färnert hade velat att regeringen tog ett större grepp om systemet, och framför allt såg över resurstilldelningen. 

– Det är väldigt tydligt att i Danmark har man en vision och en plan för hur man vill att högre utbildning och forskning ska se ut i framtiden. Jag upplever inte att vi alls har samma här i Sverige. Medan vi svenskar står ganska handfallna och inte har någon större inriktning egentligen för framtiden, säger han till Altinget. 

Förslag i pipeline

Anledningen till att det saknas politiska reformer är att det är svårt att prioritera mellan olika områden i systemet, menar Mats Persson. Han säger också att det är för få studenter som utbildas i så kallade STEM-ämnen, så som natur- och teknikkunskap.

– Intresset är för litet bland yngre studenter. Vi har också flera utmaningar med lärarprogrammen.  

Samtidigt har regeringen flera förslag på gång för den högre utbildningen och forskningen, enligt utbildningsministern. 

– Det är otroligt att vi inte har investerat mer i STEM-ämnena. Nu har vi en grön omställning och digitalisering som gör att vi måste ha bättre utbildning i STEM-ämnena. Det gör vi nu.  

Regeringen arbetar också med att ta fram mandatperiodens forskningspolitiska proposition, som läggs fram under hösten. 

– Huvudområdena är excellens, internationalisering och innovation. Internationalisering driver kvalitet. Jag tror att vi i svensk kontext måste ha mer fokus på excellenta forsknings- och utbildningsmiljöer, säger Mats Persson.  

SFS hade velat se ett större övergripande fokus. 

– Mats Persson är väldigt glad i att betona STEM-ämnen. Men vi ser att det finns stora problem och utmaningar inom andra utbildningar, säger Jacob Färnert och pekar på att vårdutbildningar, medicin och samhällsvetenskap saknar någon strategi eller plan.

Vad kan vi lära oss av Danmark?  

– Reformerna i Danmark har ändå genererat en reaktion. Och det tror jag att vi behöver här i Sverige också. Vi pratar ofta om att vi ska vara en excellent kunskapsnation. Men det är ingen som kan definiera vad det är för någonting, hur vi ska komma dit eller vem som ska göra vad. 

{{toplink}}

Beslutskedja: Forskningspropositionen

11/5
2023
31/10
2023
31/10
2023
5/1
2024
10/1
2024
26/1
2024
30/1
2024
25/4
2024

Forrige artikel Naturvårdsverket: Tufft att klara skötseln av skyddad natur Naturvårdsverket: Tufft att klara skötseln av skyddad natur Næste artikel EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné EU-rivaler ger sig ut på gemensam valturné
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.