Utländskt ägande i svensk skola bekymrar Skolverket
Allt fler elever går i fristående skolor, konstaterar Skolverket. Samtidigt ökar det utländska ägandet. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har identifierat risker som Skolverket ser som bekymmersamma. ”Man ska tolka det som att regeringen borde agera skyndsamt”, säger Åsa Westlund (S) till Altinget.
Fristående skolor är en växande del av det svenska skolsystemet. Av de skolor som ansökte om tillstånd 2022 ägdes åtta av tio av aktiebolag. I dag är var femte grundskola och var tredje gymnasieskola fristående, konstaterar Skolverket i en ny rapport.
– De senaste tio årens elevtillväxt i grund- och gymnasieskolan har till stor del fångats upp av de fristående skolorna, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande.
När Skolverket blickar framåt ser dock myndigheten ett behov av att följa friskolesektorns utveckling.
”En aspekt som framstår som särskilt viktig att följa framåt är det utländska ägandet inom friskolesektorn där Skolverket kan se att det finns risker utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv”, står det i rapporten.
I dag ägs exempelvis de två största skolkoncernerna i Sverige, Academedia och Internationella engelska skolan, till största del av utländska aktieägare. Närmare 100 000 elever går på de två koncernernas skolor. Det finns även andra enskilda huvudmän som ägs av börsnoterade moderbolag med utländskt ägande.
Åsa Westlund, Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, tycker att det är ett problem.
– Det är en konsekvens av marknadifieringen av svensk skola. Det är väldigt problematiskt på många sätt, bland annat för att det kan finnas intressen som vill påverka oss genom sitt ägande. Det ska inte vara så att man kan starta skolor för att tjäna pengar, då kan man också lätt dölja andra avsikter. Det ska vara ett intresse för svensk skola som ligger bakom att man driver en skola, säger hon till Altinget.
Skolverket ser bekymmer
För ett år sedan presenterade FOI ett regeringsuppdrag från 2022 där utländskt ägande och investeringar inom utbildningsväsendet undersöktes närmare. FOI konstaterar i sin rapport att det inte är osannolikt att utländska aktörer skulle kunna investera i svenska skolor för att påverka samhället. Geopolitiska, ideologiska och kriminella intressen kan motivera utländska aktörer att förvärva och agera genom svenska skolor.
För Skolverket är det svårt att få en överblick över vilka utländska aktörer som har ägande i svenska skolor. Myndigheten skriver att den ”ser det som bekymmersamt att det i dagsläget är svårt att få en tydlig överblick av vilka de utländska ägarna är”.
{{toplink}}
Tidigare har Skolinspektionen kritiserat den nuvarande skollagen för att ägare som förvärvar aktier i ett skolbolag inte behöver genomgå en ny tillståndsprövning. Skolinspektionen har märkt att koncerner som har fått avslag på sina tillståndsansökningar i stället köper upp andra bolag som redan bedriver skolverksamhet.
– Vi ser att många skolor köps upp inom friskolesektorn. Inte minst större koncerner som köper upp mindre skolor och mindre huvudmän. Och som det ser ut i dag så följer tillståndet med. Elever som går på skolor där man byter ägare, där man har köpt tillstånd så att säga, får inte samma skydd eftersom Skolinspektionen inte har kunnat kontrollera saker, sade Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till Altinget i höstas.
I oktober 2023 begärde Skolinspektionen, i en framställan till regeringen, att den svenska skollagen ska ändras till att kräva en ny ägarprövning vid ägarbyte. Enligt Åsa Westlund borde det få regeringen att reagera.
– Man ska tolka det som att regeringen borde agera skyndsamt. Antingen genom att skärpa reglerna kring ägarprövningen eller genom att se till att investeringar i svenska skola ska få samma regler kring sig som investeringar i el- och telenät har, det får man inte göra hur som helst som främmande makt, säger hon.
S: ”Det är helt sjukt”
I grund och botten ser varken Åsa Westlund eller FOI de primära riskerna i det utländska ägandet i sig.
”Det bör dock understrykas att säkerhetsrisken i första hand inte hänger ihop med det utländska ägandet av friskolor utan att säkerhetsrisken beror på konstruktionen av det svenska friskolesystemet”, skriver FOI i sin rapport.
– Företags rättigheter väger väldigt tungt i svensk och europeisk lagstiftningen. De har rätt att inte bli särbehandlade och då blir det en annan logik. Rätten att bedriva verksamhet står över elevernas rätt till en bra utbildning. Det är helt sjukt faktiskt. Inget annat land har det på det här sättet, säger Åsa Westerlund.
Regeringen utreder just nu hur möjligheterna att ta ut vinst i skolan ska se ut. Utredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen 2022 och uppdraget omformulerades på vissa punkter av Tidöregeringen. Bland annat ska ett vinststopp under etableringsfasen utredas.
– Det hjälper absolut inte. Dels är det så att de skolor som redan finns redan har passerat det här och kan fortsätta att håva in pengar, dels finns det fortfarande möjlighet att håva in pengar när man har överlevt de första åren. Och ju fler som vill driva skolor med vinstintresse desto svårare blir det att se om man några har andra syften, säger Åsa Westlund.
Skolministern: ”Vi behöver helrenovera friskolesystemet”
Skolminister Lottas Edholm skriver i ett mejl till Altinget att hon delar FOI:s och Skolverkets slutsatser och att man ”behöver städa undan de osunda drivkrafterna som finns i friskolesektorn i dag”.
”Vi får inte underskatta hotet från utländska antagonister som vill investera i skolor i påverkanskampanjer. Vårt skolsystem har inneboende fel och jag blir gång på gång stärkt i att vi behöver helrenovera friskolesystemet. Jag ser fram emot att ta del av förslagen från den sittande friskoleutredningen, det handlar bland annat om att se över om bara företag med säte i Sverige, EU- eller EES-land ska få driva skolor i Sverige”, skriver hon.
Utredningen ska redovisas senast den 28 februari 2025.
Beslutskedja: En skola utan vinstintresse
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2022
En ny utredning ska lämna förslag på hur vinstutdelning i skolväsendet kan stoppas. Altinget har pratat me…
Läs mer2022
Under våren har S-regeringen tillsatt nya utredningar i mycket hög takt. Men MP:s gruppledare Annika Hirvonen anser inte att det f…
Läs mer2022
I Tidöavtalet flaggar samarbetspartierna för att det kommer tilläggsdirektiv till utredningen En skola utan vinstintresse, nå…
Läs mer2022
I takt med att koncernskolorna växer har idéburna friskolor fått allt svårare att etablera och driva sin verksamhet. Nu behö…
Läs mer2022
I somras kom nya direktiv till utredningen om vinster i skolan. Dessa kan vara skadliga för såväl S…
Läs mer2023
Allt fler elever går i fristående skolor, konstaterar Skolverket. Samtidigt ökar det utländska ägandet. Totalförsvaret…
Läs mer2024
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2025
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2025
Vallöfte öppnar för mer fossil energi – M-topp backar
Kristersson: Höstbudgeten start på ny fas i ekonomiska politiken
