Utredare: Föreningskunskap i skolan ska stärka ungas engagemang
(Foto: Anders Gustafsson/Altinget)
”Det finns redan skolutvecklingsprogram för entreprenörskap. Föreningskunskap är demokratins motsvarighet till entreprenörskapet, så det här är ett sätt att hjälpa skolorna att uppfylla sitt demokratiuppdrag”, säger Charlotte Rydh som har utrett hur ungas ideella engagemang kan stärkas.
Giva Sveriges generalsekreterare Charlotte Rydh presenterade i tisdags departementspromemorian ”Underlätta, utbilda, uppskatta – så erkänns ungas ideella engagemang”. Den innehåller följande huvudförslag:
- Skolverket ges i uppdrag att ta fram ett nationellt skolutvecklingsprogram med inriktning på föreningskunskap för grundskolan.
- Samtliga länsstyrelser inrättar ett årligt ungdomspris inom respektive län, där ungas ideella insatser uppmärksammas offentligt vid en ceremoni.
- Ungdomsorganisationer ska kunna söka särskilda medel för att genomföra ledarutbildningar och mentorskapsprogram i syfte att stärka det ideella ledaruppdraget.
- Ungas inkludering i statliga utredningar och andra beslutsprocesser stärks genom att barns och ungas åsikter inhämtas.
- Folkbildningsrådet ges ett övergripande ansvar att etablera ett system för digitala mikromeriter, i syfte att synliggöra och verifiera ungas erfarenheter och kompetens från deras ideella engagemang.
Charlotte Rydh påpekar att tanken om ett skolutvecklingsprogram för föreningskunskap inte handlar om att lägga ytterligare en uppgift på grundskolan.
– Det finns redan skolutvecklingsprogram för entreprenörskap. Föreningskunskap är demokratins motsvarighet till entreprenörskapet, så det här är ett sätt att hjälpa skolorna att uppfylla sitt demokratiuppdrag, säger hon till Altinget, och fortsätter:
– I det förslaget tycker vi att behövs ett tilläggsdirektiv till utredningen ”En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna”. Då kan man säkerställa att föreningskunskapen förmedlas på enhetligt och kvalitetssäkrat sätt.
Osäkra på hur man engagerar sig
Det var i oktober 2023 som socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade uppdraget att utreda ”en ordning för ett offentligt erkännande av ungas engagemang och insatser i civilsamhället” skulle kunna utformas.
{{toplink}}
När Ungdomsbarometern har frågat ungdomar vad som hindrar dem från att engagera sig mer, så angav 45 procent att de inte har tid, 42 procent att de inte vet hur de ska gå till väga, och 40 procent att de inte kan tillräckligt mycket. Var tredje svarade att de inte tror att deras engagemang påverkar något och 21 procent att det är för krångligt. Bara 9 procent svarade att det är för dyrt.
– Sex av tio vet inte ens hur man kommer i kontakt med en förening, och har man ingen bakgrund i föreningslivet är det inte självklart. Det handlar också om att man till exempel på landsbygden inte har några kommunikationer efter skoltid. Alla kan eller får inte, för de behöver hjälpa till hemma. Och ibland otrygghet. Så jag tror inte att det handlar om att man hänger på sociala medier, säger Charlotte Rydh.
Varför föreslår ni att länsstyrelserna ska dela ut priser och inte till exempel kommunerna?
– Vi såg att det redan finns pris i Länsstyrelsen Kronoberg och Skåne. Så hellre bygga vidare på det som finns än att skapa något nytt. Men det får inte bara bli ett diplom. Det kan vara prispengar, utbildning eller något annat som har ett reellt värde. Och man bör ha en middag i Stockholm med statsministern och ansvarigt statsråd.
Möttes först av oförståelse
När bokstavsutredningen tillsattes var flera av dem som Altinget då var i kontakt med något frågande och sade ungefär ”Vi behöver inga medaljer”. Men när Charlotte Rydh nu presenterade sin slutprodukt så lät det annorlunda. En av dem som var positiva är Sevval Karaduman, vice ordförande och talesperson för Youth 2030.
– Punkten om ungas inkludering i statliga utredningar och andra beslutsprocesser är en fråga som vi har drivit, och nu finns den med bland förslagen, säger hon till Altinget.
Även Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) välkomnar utredningen.
– LSU välkomnar samtliga förslag i utredningen, och vill även understryka att det viktigaste sättet att erkänna ungas engagemang är att stötta deras egen organisering. Det handlar om att höja statsbidraget och röja undan hinder för engagemang som till exempel svårigheterna med tillgången till ett bankkonto. Det ska vara meningsfullt, enkelt och lustfyllt att engagera sig, säger Noura Berrouba, i ett uttalande.
Socialminister Jakob Forssmed ville inte på stående fot säga vilka av förslagen som kan komma att bli verklighet.
– Det är lite tidigt att svara på, men det finns mycket som är intressant här. Det är tydligt att vi behöver göra saker för att uppmärksamma ungas ideella insatser. Det är lätt att vi premierar livsverk, men vi behöver också göra det i ett tidigare skede. Och inte minst göra det översättningsbart till övriga samhället, att de saker man gör kan ge meritvärden, säger han till Altinget.
Beslutskedja: En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2023
Regeringen ger en utredare i uppdrag att göra om skolans läroplaner. ”Svensk skola måste gå tillbaka till gru…
Läs mer2023
Nu har regeringen presenterat vilka som kommer att ingå som sakkunniga och experter i den Läroplansutredning som tillsattes i december 2023.
Läs mer2024
”Det finns redan skolutvecklingsprogram för entreprenörskap. Föreningskunskap är demokratins motsvarighet till…
Läs mer2024
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2025
(Foto: Youth2030)
David Lega vill inte tillbaka till partipolitiken
Oro för svensk modell när EU steppar in på bostadspolitiken
