Utredning klar – så kan lärarfacken slås ihop till ett

Ett förslag om hur Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet kan gå samman finns nu på pränt. Men i förslaget finns också ett tredje fackförbund som föreslås bakas in i den nya organisationen.

Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (LR) har varsitt kongressbeslut på att utreda om de två lärarfacken ska bli ett.

Nu kommer LR:s utredning om det finns förutsättningar för ett sammangående. Förbundets kanslichef, Andreas Mörck, är utredare och har utgått från vilken framtid LR har om man inte går ihop med Lärarförbundet.

– Jag kan konstatera att förbundet kan bestå själv. Men då behöver vi höja avgiften och vi får en mindre slagkraft. Att vi för ett rekryteringskrig och att anslutningsgraden sjunker är ett problem för båda förbunden, säger han till Altinget.

En pusselbit i planen

Ordförande för LR, Åsa Fahlén, berättar att utredningen har påskyndats av att Lärarförbundet har begärt att gå ut Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Det finns alltså en möjlighet för dem att istället bli medlemmar i Saco utbildning. Ett nystartat förbund av LR och Sveriges skolledarförbund.

Och Saco utbildning är en av pusselbitarna i utredningens förslag till hur facken kan slås ihop.

Tre ska bli två

För det som föreslås i utredningen som Altinget tagit del av, är egentligen att tre fackförbund ska bli två. Det ena blir Sveriges lärare och det andra Sveriges skolledare. De skolledare och rektorer som är medlemmar i Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund får ett eget förbund.

– Lärare oavsett förbund anser att skolledare ska vara i ett eget förbund. Går det inte att lösa den frågan så kan vi inte göra en sammanslagning av facken, säger Andreas Mörck.

De två facken skulle ha ett varsitt kansli och ett mindre gemensamt kansli. Under det nya lärarfacket finns förslag på förbund så som förskollärarna, grundskolelärarna, gymnasielärarna och lärarstudenter.

De båda facken skulle då förenas under Saco utbildning.

– Kan inte de tre förbunden kompromissa så blir det inget sammangående. Men är man beredd att ge lite eftergifter så är det möjligt. Jag har försökt hitta ett möte mellan förbunden. Men mötet innebär ganska stora eftergifter från alla förbund, säger Andreas Mörck.

Han tror att en sammanslagning kan vara väldigt bra för den svenska lärarkåren och eleverna i skolan. Det skulle bli svårare för regering och riksdag att runda ett enda stort lärarförbund i utformningen av skolreformer. Inte heller skulle det gå att spela ut två separata fack mot varandra.

Mörck hoppas att utredningen ses som ett bra underlag. Han hoppas också att lärarna och facken inte låser sig, utan att de kan diskutera utifrån utredningen.

– Jag har varit ganska kaxig och föreslagit saker som kan vara svårt även för mitt eget förbund att svälja.

Fått sig en törn i kanten

Nu kommer utredningen att skickas ut till medlemmarna, så de får göra inspel. Utifrån det så kommer styrelsen komma fram till vad LR ska ta med in i samtalen med andra förbund, förklarar Åsa Fahlén.

– Utredaren har pekat på en möjlig lösning. I de inledande samtalen får vi se om det finns en gemensam grund som vi kan bygga vidare på. Alla förbund kommer behöva kompromissa. Men samtidigt får man inte kompromissa för mycket så det bara en liten gemensam nämnare kvar. Då blir vi inte starkare.

Vad Lärarförbundet tycker om förslaget återstår att se. Men under utredningen har Andreas Mörck pratat med flera personer på Lärarförbundet. Han förklarar att det i dag saknas tillit och förtroende mellan förbundet. Samarbetet har fått sig en törn i kanten, på alla nivåer, av konkurrensen om medlemmarna.

– Jag tror att man måste hitta tillbaka till tilliten. Då måste man ha något konkret att diskutera utanför, vilket den här utredningen kan vara, avslutar han.

Forrige artikel Ökad acceptans för lobbyregler hos ledamöter Ökad acceptans för lobbyregler hos ledamöter Næste artikel Överblick: Lööf sätter ned foten och Damberg vill skärpa lagen Överblick: Lööf sätter ned foten och Damberg vill skärpa lagen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.