Utredningen om kor och konkurrenskraft dröjer

Den utredning som förväntas lägga en förslag som begränsar kornas rätt till bete och utomhusvistelse har fått förlängd tid. Först i slutet av augusti ska utredaren Elisabeth Nilsson lämna över sina förslag.

Utredaren Elisabeth Nilsson får förlängd tid från regeringen. I stället för att lämna sina förslag till landsbygdsminister Peter Kullgren senast den sista juni, så är det nya slutdatumet den sista augusti.

Det är en utredning som har väckt mycket oro bland djurskyddsorganisationer som är bekymrade över betesrättens framtid. Det vill säga kornas lagstadgade rätt att komma ut på bete under sommarhalvåret.

Utredningens uppdrag handlar inte uttalat om kors välfärd och framtiden för den så kallade betesrätten, utan om konkurrenskraft. Titeln på utredningen är ”Utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” och i direktiven finns inte ens något uttalat påbud om att lägga ett förslag som inskränker betesrätten.

Betesrätten nämns enbart på ett enda ställe i det tio sidor långa direktivet och då som ett exempel på hur djurvälfärdsersättningar inom EU:s jordbrukspolitik enbart kan ges till åtgärder som går utöver de nationella kraven:

”Reglerna tillåter alltså inte ersättning för t.ex. författningskrav på bete för nötkreatur som hålls för mjölkproduktion, det s.k. beteskravet.”

Förväntningarna är inskränkt betesrätt

Men förväntningarna är att utredaren kommer att lägga ett förslag som mer eller mindre är i linje med LRF:s stämmobeslut från 2020 års stämma om att kor i lösdrift inomhus inte ska omfattas av beteskravet. Detta skrev Dagens Nyheter om i maj och det bekräftas även för Altinget av en person i utredningens expertgrupp.

När Peter Kullgren fått frågor från riksdagsledamöter om hur han ser på betesrätten – eller beteskravet som det också kallas – har han svarat att regeringen inte tagit ställning.

Pourmokhtari utlovar kamp

En som däremot tagit ställning, och som av allt att döma förväntar sig en intern regeringsstrid, är klimat- och miljöminister Romina Poumokhtari (L).

”Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet skulle ha ett högt pris, och är helt fel väg att gå. I stället för att sänka våra krav måste lägstanivån för djurskyddet i hela EU höjas. Då blir också politiken mer rättvis för svenska bönder.” skrev hon i en debattartikel i samband med EU-valet tillsammans med EU-parlamentarikern Karin Karlsbro och riksdagsledamoten Elin Nilsson.

Ett utspel som knappast går att tolka som något annat än att hon tänker kämpa emot de planer hon anser finns – inom den egna regeringen.

Beslutskedja: Utredning: Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, Dir. 2023:19

10/2
2023
10/2
2023
9/5
2023
24/6
2024
30/8
2024
30/8
2024
19/9
2024

Forrige artikel Det här får du inte missa i Almedalen Det här får du inte missa i Almedalen Næste artikel Försvaret ska få minst fem års miljölättnader plus gräddfil Försvaret ska få minst fem års miljölättnader plus gräddfil
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.