V och KD gör gemensam sak om finanspolitikens framtid

Det finanspolitiska ramverket ses över och i den parlamentariska kommittén står det omaka paret Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i samma ringhörna. Nu vill de tillsammans få de övriga partierna att slopa överskottsmålet.

På torsdagen bjöd Vänsterpartiet och Kristdemokraterna gemensamt in till ett seminarium om behovet av nya, stora statliga investeringar. På så vis hoppas de kunna påverka de övriga partierna i utformningen av det finanspolitiska ramverket framöver.

– Det som skiljer ut oss från de andra partierna är att vi säger att ett balansmål inte räcker, säger Hans Eklind (KD), ekonomisk-politisk talesperson, när han inleder seminariet tillsammans med Vänsterpartiets Ida Gabrielsson.

Hon är tydlig med att V var först med att förespråka en övergång till ett underskottsmål.

– Det är bra att fler partier ser det som Vänsterpartiet har lyft länge. Vi behöver stora investeringar om vi ska lyckas med klimatomställningen, säger hon till Altinget efteråt. 

Båda sitter i den kommitté som just nu ser över det finanspolitiska ramverket och nivån på statens sparande, det så kallade överskottsmålet. Genom att övergå till ett underskottsmål vill V och KD frigöra pengar för investeringar, bland annat för järnvägens underhåll och upprustning.

Ida Gabrielsson känner att partierna nu har medvind i frågan. På seminariet deltar ekonomiprofessorn Lars Calmfors, Svenskt näringslivs Jonas Frycklund och Elinor Odeberg som är chefsekonom på Arena Idé. Alla understryker vikten av ökade lån för att täcka investeringsbehoven framöver.

– Det finns en rädsla för att tänka nytt, där tror jag att vi kan bidra genom att lyfta upp att det inte bara är Vänsterpartiet som vill det här utan det är faktiskt olika aktörer i samhället som alla ser samma sak, säger Ida Gabrielsson. 

Få representanter från de övriga riksdagspartierna var dock på plats under seminariet. Och än så länge står Gabrielsson och Eklind också ensamma på sin sida. Helt lika tycker de inte heller.

Medan V vill se ett underskott på 1 procent, lägger sig Kristdemokraterna på 0,5 procent. Den lägre nivån är i linje med Långtidsutredningens slutsatser från i vintras. Utredningen föreslår en högre skuldnivå än dagens, med en Maastrichtskuld på 40–50 procent av BNP.

De stora partierna har annan syn

För att V och KD överhuvudtaget ska få igenom en ny riktning i finanspolitiken krävs det att de får med sig en majoritet i riksdagen, och stöd av fler partier i kommittén som ska lämna sitt betänkande den 15 november.

– Både Socialdemokraterna och Moderaterna är stora bromsklossar i det här skulle jag säga, säger Ida Gabrielsson.

Moderaterna, KD:s samarbetsparti i regeringen, har hittills varit tydligt skeptiska till ett underskottsmål. Finansminister Elisabeth Svantesson har kallat det en ”dålig idé” och hänvisar till vikten av ordning och redo i finanspolitiken.

Men Hans Eklind utesluter inte att partiet kan komma att ändra sig.

– Jag tycker mig se att det börjar hända grejer, säger han. {{toplink}}

Beslutskedja: Översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

1/12
2023
1/12
2023
14/12
2023
19/1
2024
5/4
2024
13/6
2024
27/6
2024
28/6
2024
15/11
2024

Forrige artikel Efter Altingets avslöjande – V kräver generaldirektörens avgång Efter Altingets avslöjande – V kräver generaldirektörens avgång Næste artikel Utredarens besked: Behåll Folkbildningsrådet Utredarens besked: Behåll Folkbildningsrådet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.