Värdefull natur sköts inte bra nog enligt Riksrevisionen
För låga anslag. Det är en starkt bidragande orsak till att nationalparker och naturreservat inte kan förvaltas med hög ambitionsnivå, enligt en granskningsrapport från Riksrevisionen. Naturvårdsverkets Claes Svedlindh kallar rapporten ”träffsäker”.
Skötseln av landets skyddade natur försvåras av såväl för låga anslag som att anslagen skiftar från år till år. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport.
– Förvaltningen av skyddad natur fungerar inte effektivt. På sikt leder bristerna till att de värden som skyddats i våra nationalparker och naturreservat inte kan bibehållas, eller att de helt går förlorade. Det handlar både om naturområden som är värdefulla för den biologiska mångfalden, och om människors möjlighet till friluftsliv, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Bland de brister som Riksrevisionen noterar är att länsstyrelserna ligger efter med att uppdatera naturreservatens skötselplaner samt skjuter många nödvändiga åtgärder på framtiden. Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna brister också och uppföljningssystemet behöver uppdateras.
– Uppföljning behövs för att kunna bedöma om målen nås och hur förvaltningen behöver förändras. Regeringen har haft kännedom om att uppföljningssystemet inte fungerar men har inte gjort något för att lösa problemen, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.
Naturvårdsverket håller med
Naturvårdsverket instämmer i Riksrevisionens synpunkter.
– Det är en träffsäker granskning som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen har beslutat om höga ambitioner för förvaltningen av skyddad natur i Sverige och det är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och för att människor ska kunna uppleva den fina naturen. Men eftersom vi nu inte lyckas möta den höga ambitionen är granskningens iakttagelser och rekommendationer viktiga att ta till sig, säger Claes Sevdlindh, chef för naturavdelning på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Att göra-lista till regering och myndigheter
Riksrevisionen ger följande rekommendationer i sin rapport till länsstyrelserna, Naturvårdsverket och till regeringen:
Till regeringen
- Se till att uppföljningen av förvaltningen av de skyddade områdena utvecklas så att den kan användas för att följa upp måluppfyllelsen, identifiera skötselbehov och utgöra underlag för den finansiella styrningen.
- Se över om den finansiella styrningen möjliggör för Naturvårdsverket och länsstyrelserna att förvalta de skyddade områdena med den höga ambitionsnivå som riksdagen beslutat om.
Till Naturvårdsverket
- Se till att vägledningarna som länsstyrelserna behöver för sitt uppdrag att förvalta skyddade områden motsvarar deras behov.
- Uppdatera vägledningen om hur skötselplaner ska utformas, så att skötselplaner kan bli mer ändamålsenliga och hållas aktuella under längre tid än nu.
- Tydliggör vägledningen om överlåtelse av förvaltning av skyddade områden, genom att ange vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att överlåta förvaltningen till en annan aktör och hur länsstyrelsen ska följa upp förvaltningen av dessa områden.
- Se till att skötselplanerna för alla nationalparker hålls aktuella.
- Se över medelsfördelningen för förvaltning av skyddade områden, så att medel fördelas mellan länsstyrelserna så att de nationellt mest prioriterade åtgärderna kan genomföras.
- Medelsfördelningen bör ta hänsyn till förändringar i förvaltningsbehoven.
Till länsstyrelserna
- Se till att skötselplanerna för alla statliga naturreservat hålls aktuella.
- Tillämpa principer för prioritering av åtgärder så att resurser används till de mest prioriterade förvaltningsåtgärderna.
Kommunala naturreservat samt förvaltningen av Natura 2000-områden och biotopskyddsområden ingår inte i granskningen.
Artikeln har uppdaterats med kommentar från Naturvårdsverket.
Irlands hemlösa får rösta för första gången
KU kritiserar Pourmokhtari på tre punkter
